De senaste dagarna när jag ridit Bröta har jag insett att jag lättar från hennes rygg, speciellt i öppnan. Det har helt enkelt blivit en ovana och jag märkte det för att Bröta gick ur min sits varenda gång det hände. Jag vet inte riktigt om det har att göra med fram och ner i öppnan och samling i slutan. I slutan sitter jag ordentligt och lättar inte men när jag går över i öppnan så går jag lätt upp lite på låren och släpper sittbenen. Nåja nu är jag väldigt väl medveten om det eftersom Bröta stack iväg från mig direkt när det hände.

Som jag nämnde i ett tidigare blogginlägg så har högersidan på Bröta varit lite stelare på sistone men jag fick den ganska lös och ledig i det stillastående arbetet från utsidan i handwork och även uppsuttet gick det ganska fint. Men jag märkte dock att jag tappade henne lätt i höger sida och det var då jag insåg att hon gick ifrån min sits och det pga att jag lättade. När jag insett det här jobbade jag med att sitta, sitta, sitta i varje steg och bara rulla runt innerhöften och få Bröta att följa med och mjukna och rotera bröstkorgen. Jag blev riktigt nöjd med resultatet! Hon är så duktig min lilla söta Bröta! Vi gled fint runt mellan öppna och sluta några gånger med bibehållen böjning när jag bara satt och red i varenda steg.

Mira utvecklas just nu otroligt mycket! Nu är hon mjukare än hon någonsin varit och vi får riktigt fina öppnor på longen i både skritt och trav nu. Mjukt, runt och fint! Slutorna är svårare och det märks förstås redan i groundwork. Det blir lätt att inner bog trycker inåt och så raknar hon. Jag får vara mycket noggrann i förberedelserna till slutan och först be inner bog att gå lite ut, därefter ta in bakdelen och sedan konstant hålla koll på inner bog och vara på den direkt när den vill trycka inåt. Ja det blir faktiskt ganska fina slutor i groundwork när jag är nära men när jag släpper ut henne på longen så är det svårare. Det blir lite rakare och stelare men vi jobbar vidare på det. Mentalt är dock Mira så oftanligt villig just nu och i det stillasåtende arbetet söker hon fram och ner till handen nu i både öppnan och slutan. Tidigare ville hon gärna backa av och dra sig undan när jag gled över till slutan och emellanåt låste hon i nacken så att det satt fast. Jag har lirkat och lockat och mjukt visat vägen och använt alla mina nya kunskaper från Tyskland och jag blir så oftanligt glad när jag ser Mira mjukna och växa mentalt (och fysiskt) när hon klarar av mer och mer. Det är verkligen dressyr för hästen. Min älskade lilla Mira!

#ridkonst