Idag har jag besökt ett seminarium om frihetsdressyr, hållet av Rebecca Dahlgren. Både Rebecca och Christofer har varit här på Gotland och hållit helgkurs under lördagen, i frihetsdressyr och akademisk ridkonst. Men idag var det alltså dags för ett teoretiskt föredrag.

Rebecca fick låna en häst att visa på och hade dessutom två av sina elver med hästar till hjälp. Först gick de igenom hur man börjar, med att backa hästen. När hästen gör som önskat säger man tack och sätter sig ner på huk vid hästen och man önskar då att hästen sänker huvudet och står lugnt med sin människa. Därefter börjar man gå baklänges och tar med hästen genom att med sticken toucha ytterbogen (Stick = den pinne man använder). Man vill att ytter fram kliver fram och runt inner framben. Vi fick även se hur man börjar "parkera" sin häst så att man kan ställa den och gå iväg en stund, hur man vänjer hästen vid stringen (snöret på sticken) och hur man får hästen att följa även i trav. Vi fick även se "nosvolter" som hjälper hästen att komma till rätt böjning. Man ber hästen flytta undan inner framben och mjukna för att skapa böjning i hästens kropp. Nosen är i princip stilla och hästen rör sig runt nosen, därav namnet nosvolt. Vi fick även prov på hur man bugar med hästen. Jätteintressant och pedagogiskt förklarat!

Efter detta kom ett rent teoretiskt pass om horsenalities, dvs hästars personlighet. Jag har ju börjat läsa lite om detta så det var precis rätt tillfälle att få höra mer, och man kan bara nicka lite småleende på beskrivningarna och inse att japp, där har vi min häst. Sen är det givetvis inte så att det endast finns 4 olika hästpersonligheter utan det finns förstås miljontals kombinationer. Right Brain extrovert - osäker häst som tydligt agerar ut sina känslor. Har svårt att stå stilla och lätt för att resa sig på två ben. Mitt lilla yrväder i ett nötskal när jag köpte henne. Men det lustiga var att min stallpraktikant-kollega trodde att Bröta var en left brain extrovert, dvs en självsäker, utåtagerande häst. Hon har förstås inte sett hur Bröta var tidigare och jag tar det som ett gott betyg på vår gemensamma utbildning!

I slutet av föredraget fick vi även pröva lite med mänskliga hästar och det var riktigt intressant. Det blev tydligt hur stor "pressen" är när man står upp jämfört med när man sätter sig på huk när hästen gjort något bra. Har aldrig tänkt på detta innan, men så fort min människa satte sig på huk var jag som mänsklig häst på väg fram och ned i min egen kropp. Det var en reaktion som bara hände och jag styrde inte alls över den. Om min människa stod kvar ståendes vid tacket blev det ingen sådan reaktion.

Ja det var riktigt intressant föredrag och det gav många nya insikter. Vad jag gillar med både Rebeccas och Christofers träning är att man söker mjukhet, lätthet, trygghet. Hästen är en kompis och ska behandlas därefter. Hästen får lära sig att komma till sin människa och var trygg där, inte att bli ivägskickad och uppstressad. Ja, jag får nog se till att åka till Hällekis och träna lite när jag kommit hem till Götet! Som lök på laxen jobbade jag lite med bugning på Bröta när vi kommit hem, och det gick riktigt bra! Vi var väldigt nära marken så det får man vara väldigt glad över!

Idag har Mira fått ytterligare ett pass med lastträning och det går fantastiskt bra. Nyckeln är att ge henne tid att hinna tänka över sin situation. När hon väl har fått göra det blir hon lugn och hänger med på vad jag ber om. Jag är ju van vid mitt yrväder Bröta som varit livrädd för transporten. Där har massor av tid och pengar lagts ner så nu tränar jag själv med Mira och ser till att det blir rätt ända från början.

Det första passet som jag skulle lastträna med Mira varade bara 10-15 minuter och fick därefter avbrytas pga blixtar och dunder. Då bara blåvägrade Mira att gå på transporten och tyckte den var väldigt läskig. Hon visar dock bara sin rädsla genom att stanna och inte röra sig en millimeter. Inget gnäggande, bajsande, ställa sig på bakbenen, hysteriskt rusa in för att därefter lika hysteriskt rusa etc, vilket fanns i lilla yrvädrets repertoar...

Nja, det vara bara att tänka om. Jag kunde inte få henne att ta ett steg framåt. Andra passet tänkte jag att jag kanske bara skulle vänta ut Mira, men jag insåg efter en stund att jag skulle kunna sitta på transporten hela dagen. Istället bad jag Mira gå i cirklar runt om mig och långsamt närmade vi oss transporten. Slutligen råkade en framhov daska i lämmen och då överöste jag Mira med beröm. Därefter var det nya cirklar och till slut så var en framhov uppe på lämmen. Massor med beröm! Vi fortsatte ännu en stund tills båda framhovarna slutligen stod uppe på lämmen.

Det tredje passet började jag som pass nummer två, med cirklar och närma mig lämmen. Det gick snabbt så var båda framhovarna återigen uppe på lämmen. Med lite lock och pock och mycket godis stod till slut hela hästen inne i transporten. Jag har en enhästarstransport med fronturlastning och hela tansporten är vidöppen så det var inte så jätteklaustrofobiskt. Det var bara att gå igenom transporten några gånger och därefter be henns stå stilla i den.

Pass fyra började med att gå igenom transporten några gånger. Därefter gick vi på och backade ut, och tog några steg framåt och några tillbaka. Halvägs in, backa, gå fram några steg etc. Iblannd gå ut genom fronten och ibland gå ut genom att backa. Slutligen bad jag Mira stå stilla inne i transporten medan jag började röra mig runt hästen. Det var återigen superläskigt, men jag gav bara tid och berömde mycket och till slut kunde jag gå runt på båda sidorna och även flytta Mira lite i sidled så att jag skulle få plats där jag gick.

Idag gjorde vi pass nummer fem. Jag började med att gå på transporten och stanna och det var inga problem alls. Därefter gick vi på, stannade och gick några steg fram och några bak. Därefter började vi gå in i transporten bakvägen, via frontlämmen. Lite småskumt sa Mira men efter några minuters betänketid var det ok. Vi gick runt genom transporten några gånger, därefter stannade vi och backade. Jag backade dock inte hela vägen ur fronten pga att det är en sväng. Det får bli vid något annat tillfälle. När det var ok gick vi tillbaka in som vanligt genom transporten och jag satte på frontbommen. Läskigt, men efter en stund var det ok igen. Då kunde vi börja be om något steg till framåt så att vi kom ännu närmare bommen. När frontbommen var ok började jag röra mig längs hästen mot bakbenen och skramlade lite med bakbommen. När det var ok satte jag fast bakbommen. Därefter lastade jag ur, upprepade alltihop en gång till och avslutade därefter.

Nästa pass planerar jag att stänga frontlämmen och lasta på. Går det bra så stänger vi även baklämmen och då står hon på transporten. Därefter är det dags att köra! Får se om det blir nästa pass eller om Mira vill vänta ytterligare ett pass på det. Hon berättar med sitt kroppspråk vad som är ok och vad som är för läskigt. Det är bara att lyssna så får hon själv bestämma takten!

Idag var första gågen på ett bra tag som jag red Bröta igen. Lite ryggproblem har ju spökat så det har helt enkelt inte gått att rida. Jag började jobba från marken och fokus låg på rakriktning och öppna. Jag har nog fuskat lite i öppnan på senaste och istället fått lite falla ut på ytterbogen. Nu såg jag till att först få en spårande häst, därefter bad jag om ställning och därefter vred jag mig för att be bogarna att komma in. Första gången jag bad om ställning blev det istället falla ut på ytterbogen med sedan lyckades vi fint. Högervarvet var riktigt bra och det gick fint både på volt och rakt spår. Även i vänster varv fick vi till bra öppnor i groundwork, men det är lite lättare att förböja i detta varv.

Därefter satt jag upp. I höger varv gick det fint efter lite arbete men i vänstervarvet var det svårare och Bröta föll lite på ytterbogen. När vi fick henne rakriktad i vänster varv slutade vi. Då var jag nöjd och ryggen protesterade inte för mycket. Idag var mest en koll på om jag överhuvudtaget skulle kunna sitta på en häst igen eller om det skulle göra för ont.

Mira jobbade jag lite i groundwork på volten och bad om böjning och lite ökad/minskad volt, och slutlgien lite sluta på rakt spår. Hon verkade väldigt nöjd med att få jobba igen, efter att ha fått vila ett tag. Att ge unghästar lite pauser då och då är verkligen inte fel för jag märker hur saker som vi tränat på tidigare helt plötsligt bara sitter och är mer självklara. Mira kändes väldigt mjuk i kroppen idag och vi hittade både böjning och ställning på ett mycket bättre sätt och fler steg i taget än tidigare. Kul!

#ridkonst

Vad är det viktigaste i all form av hästträning? För mig är det att jag och min häst tillsammans kan känna glädje över träningen och har roligt ihop. För mig är det självklart att både måste tycka det är roligt. Jag vill ha en häst som har åsikter och inte är rädd för att uttrycka dem, jag vill ha en tänkande häst, jag vill att hästen helt enkelt sjuder av liv och att det spritter i kroppen på den när det är dags att träna. Ett litet bocksprång då och då tar jag bara som en sprittande livslust. Jag vill alltså inte ha en "robot" som alltid bara gör exakt som jag ber om för den vet att det inte är lönt att protestera även om den egentligen inte vill vara med. En sådan robot-häst stänger av mentalt istället och kapslar i sig i sinnet någonstans långt, långt borta under träningen. Detta tycker jag är tragiskt att se... Därmed inte sagt att jag vill ha en ouppfostrad häst. Det finns vissa regler som man alltid måste förhålla sig till och som aldrig är diskutabla. Uppfostran är en sak och träning en annan. I träningen ska vi ha utbyte av varandra och såväl som hästen lär av mig så lär jag av hästen.

Jag har tänkt mycket på hur man på bästa sätt tränar olika individer eftersom Mira och Bröta är så olika i sättet. Dessutom har jag en liten träningshäst som är som Mira men ännu mer extrem. Bröta har ju alltid varit väldigt full av åsikter och då hon är extrovert så kommer alla känslor ut, de bara spiller över så fort det blir för mycket och man behöver egentligen aldrig fundera över vad hon tänker för hon visar så tydligt. Mycket stress och lätt att bli rädd. Där handlar det om rutiner, upprepa och skapa i trygghet att veta vad som kommer. Mira är introvert och skulle jag pressa henne för mycket så stänger hon bara av mentalt och försvinner iväg. Det blir inga "stora ord" utan hon bara försvinner. Med Mira är tricket istället att skapa intresse, berömma mycket och hitta på nya saker hela tiden och variera träningen. Lite tvärtemot det sätt som jag tränar eller åtminstone tränade Bröta i början. Min träningshäst är än mer extem än Mira och har verkligen frågat varför hon måste träna? Det var inte alls kul i början men med mycket beröm och lockande och pockande så har hon mentalt ändrat sig åt att nu vara intresserad av träningen. Skulle jag börja "bråka" och tvinga henne skulle det bara ha resulterat i än mer ointresse för träningen. Det är just förändringen i min träningshäst som gör mig så oerhört glad. Vi jobbar nu med varandra och försöker tillsammans, och även om det är lite svårt så prövar vi.

Dessa olika hästpersonligheter har fått mig att läsa lite mer om Parellis system för "horsenalities", och hur man ska träna dessa hästar på bästa sätt för att få just dem att blomstra och växa. Jag hittade två så underbara bilder av Parelli som jag bara måste visa. Första bilden är hästens grundpersonlighet och andra bilden visar hur hästen kan bli med rätt träning.

Bröta var "crazy"-hästen (Right brain extrovert) när jag började jobba med henne men har nu transformerats till "Calm". Mira, och framförallt min träningshäst, är Lazy/Stubborn (Left brain introvert) och de är båda på god väg mot "motivated". Vill ni läsa mer och få tips på hur man lägger upp träningen för olika hästpersonligheter så titta på www.parelli.com/horsenality

Idag har jag och Bröta fått vår första lektion i frihetsdressyr - någonsin! Det var väldigt kul och det gick riktigt bra. Vi fick hjälp av Line som också är här som stallpraktikant på gotlands ridakademi. Jag tror att anledningen till att det gick så bra är att vi har jobbat så mycket med ledövningar och groundwork där jag vill att hästen lyssnar på kroppspråket och följer mig.

Vi började med ledövning i grimma/grimskaft. Jag gick vid hästens bog och vi gick tillsammans, stannade tillsammans och backade tillsammans, i båda varven. Med pisken pekande bakåt vill jag att vi går fram, lyft pisken framåt = stopp och att vifta med pisken = backa. Jag vill att vi ska kunna svänga bort från mig och emot mig. Svänger vi bort så lägger jag upp pisken mot huvudet och vrider mig mot hästen medan jag vänder upp pisken framför huvudet och "bjuder in" när jag vill svänga in mot mig själv. När detta gick bra prövade vi även lite i trav.

Därefter var det dags att träna lite inkallning. Jag använder ordet "kom" som signal. Först gick vi framåt och sedan började jag backa och bjöd in Bröta att vända och komma emot mig. Denna signal är superviktig för det är så man får hästen tillbaka om den tappar koncentrationen och börjar gå iväg. Det gick riktigt bra så därefter släppte jag Bröta lös och tränade på samma saker utan grimma och grimskaft. Vi gjorde allt i skritt och trav och inkallningen var riktigt fin. Sedan testade vi även med lite löslongering i trav och galopp och inkallning i galopp. Bröta var så fantastiskt fokuserad på mig och jätteintresserad av att vara med. Detta få vi träna mer på! Som av en händelse kommer Rebecca Dahlgren hit till Gotland nästa helg och håller kurs och hon ska dessutom ha en uppvisning där hon berättar hur hon arbetar med frihetsdressyren. Den ska vi åka och titta på!

Det sista vi tränade på var början till att buga och ligga ner. Jag lyfte ena framhoven och tryckte bak bogen lite så att hon skulle lägga lite mer vikt bakåt. Tanken är att man ska lägga ner hästens framben så att den bugar, och därifrån få den att lägga sig ner. Jättekul!

Ja då var det dags att skriva lite igen. Jag har haft lite ryggproblem och inte tränat så mycket på senaste tiden, mer än min träningshäst och söta Bröta. Bröta och jag har finslipat vår longering lite. Vi har jobbat intensivt med galoppen och de två senaste passen har vi t.o.m prövat på lite galoppfattning från skritt. Än så länge orkar hon inte riktigt utan det blir några travsteg först, men kvaliteten på galoppen blir bättre än när vi börjar galoppera från traven. Nu gäller det att bygga muskler så att Bröta blir stark och orkar med arbetet, så ska vi nog klara av att göra skolorna även i galoppen till longerprovet i december.

I förrgår startade sommarens barnridläger här på gården så det är fullt upp nu. Idag visade Bröta och jag groundwork så att de skulle få se lite hur man börjar detta arbete. Först visade jag lite i stillastående, hur man lär in hjälperna för indirekt tygel och skänklar och därefter visade vi hur man börjar jobba i groundwork genom att först hitta ett voltspår och därefter öka och minska voltstorleken. Dessutom kan man genast öka och samla lite med hästen och man kan förstås göra halter av varierande grad. Vid en full halt gör man ett stopp och står stilla. 3/4-dels halt innebär att hästen tror att den ska stanna men man ändrar sig och går vidare strax innan hästen tänker stanna och så finns det förstås halvhalt och 1/4-dels halt och egentligen allt däremellan. Det man mest pratar om inom traditionell ridning är förstås halten och halvhalten.

Det absolut första man måste göra när man ska arbeta i groundwork är att upprätthålla ett visst avstånd mellan sig själv och hästen. Om hästen hela tiden går och buffar dig i magen så tappar du balansen och kan inte arbeta så nummer ett är att ni håller ett visst avstånd och respekterar varandras privata sfärer. Med tiden kan detta avstånd var så litet som 1 millimeter, bara hästen respekterar dig och inte går in i dig (och tvärtom, du måste ge hästen plats att arbeta och får inte tränga in i den). I början är det lättare att ha ett avstånd på 0.5-1 meter så att man hinner med och även har lite lättare att se hela hästen. En annan väldigt viktig sak att tänka på är att inte dra hästen i huvudet! Vi har en gripreflex som heter duga men den måste man försöka arbeta bort. Går hästen ifrån dig så peta på bogarna för att få hästen åt det håll du vill. Drar du i huvudet kan bogarna (och resten av hästen) fortfarande röra sig bort från dig, och den måste spänna sin nacke eftersom du drar i den. Det resulterar bara i att du får dra mer och mer och mer. Flyttar du istället bogarna följer resten av hästen automatiskt med och hästen kan dessutom slappna av i nacken. Den tredje saken är att hitta ditt voltspår. Om du inte kan gå på en rund volt och hålla dig till ditt spår, har du inget referensmått och du har svårt att veta hur mycket du ökar och minskar volten. Detta är väldigt lätt åtgärdat genom att dra upp ett voltspår i banan med din fot, eller genom att sätta ut lite konor.

Alltså:

Groundwork for beginners

1) Håll avståndet mellan dig och hästen

2) Dra ej i huvudet, flytta bogarna istället genom att peta med spöet

3) Hitta din cirkelvolt när du går baklänges

4) Öka och minska voltens storlek (Detta är början till öppna och sluta)

5) Gå lite mer fram och samla lite (I början blir det mest snabbare/långsammare)

6) Träna på att göra halter, halvhalter och alla möjliga grader av halt däremellan

När du kan detta är det dags för att jobba med öppna och sluta på din referensvolt, utan att öka eller minska voltstorleken. Sedan kan du börja med förvänd sluta, piruetter, skolor på raka linjer, mera samling/ökning osv.

#ridkonst

Idag var det spännande att sitta upp på Bröta, för att se vilken känsla vi kunde få idag. Det är ju lätt att man förväntar sig att det ska gå lika bra som det gjorde senast och blir besviken om det inte blir så. Igår hade jag ju dock lektion och instruktörsögon på mig som kunde guida mig rätt. Idag fick jag lita på mig själv och på Bröta och det gick faktiskt över förväntan! Jag kände direkt i sitsen att jag hade bakbenen på plats under rumpan och jag lyckades slappna av bra även när jag böjade jobba i skolorna. Jag märkte att de gånger jag tappade känslan berodde det på att min tyngdpunkt for upp. För att få ner den visualiserar jag mitt stabila centrum genom min karusellhäststång som en skorsten som kan vidgas i alla ledder. Den är öppen inuti och när jag andas in blir den lite bredare och när jag andas ut blir den lite smalare. Den breddar sig både fram, bak och åt sidorna. Genom denna visualisering känner jag min tyngdpunkt falla neråt genom skorstenen och då kan jag börja rida med mitt bäcken igen. Jag märkte att när jag började rida i min bröstkorg, dvs börjar mina vridningar till sluta och öppna där, så for tyngdpunkten upp som ett brev på posten. Jag måste verkligen koncentrera mig på att hela tiden utgå från mitt bäcken. Det är i bäckenet ridningen startar och det "vet" man intellektuellt men man ska "veta" det i sin kropp också. Det gick så fint och jag fick mjuka bakben som bar, och när jag samlade lite kände jag hur bakbenen mjuknade mer och bar upp bättre. Jösses vad spännande den kommande tiden kommer att bli! Nu kan söta Bröta verkligen börja skola min sits. Måste jobba med finjusteringen bara så att jag slutar göra för mycket och för stort.

Jag jobbade även de tre andra hästarna idag. Med Mira och min träningshäst var det återigen jobb med ledövningar och fokus på böjning och att följa min kropp. Det gick riktigt bra på voltspåren och båda hästarna böjde sig fint. Jag blev riktigt förvånad över hur bra de båda jobbar på. Längs fyrkantspåret jobbade vi med öppna och sluta. Öppnorna går fint men båda har en ytterbog som vill falla ut i ena varvet i slutan. Det är jobbigt att hålla in bogen samtidigt som bakbenen skall tas inåt och alla fyra ben ska röra sig framåt. Mycket att hålla reda på men det blir lite bättre för varje dag. I deras lättare varv gör båda fina slutor nu, några steg i taget.

Den fjärde hästen att tränas idag var Tristan, en kallblodstravare som normalt tränas av Celina. Hon har bett mig träna honom lite medan hon är i Danmark hos Bent. Tristan är väldigt obalanserad i sin kropp efter år av travträning och -tävling. Jag jobbade honom i groundwork och fokuserade på att hitta bended straight. Tristan faller gärna ut med ytterbogen så vi jobbade på att hålla den kvar på spåret. Jag longerade även lite och började i skritt och bad i princip bara om att gå runt mig utan att falla utåt och dra i linan. Mycket varvbyten blev det för att få honom att börja balansera upp sig själv.

#ridkonst