Idag har Mira fått ytterligare ett pass med lastträning och det går fantastiskt bra. Nyckeln är att ge henne tid att hinna tänka över sin situation. När hon väl har fått göra det blir hon lugn och hänger med på vad jag ber om. Jag är ju van vid mitt yrväder Bröta som varit livrädd för transporten. Där har massor av tid och pengar lagts ner så nu tränar jag själv med Mira och ser till att det blir rätt ända från början.

Det första passet som jag skulle lastträna med Mira varade bara 10-15 minuter och fick därefter avbrytas pga blixtar och dunder. Då bara blåvägrade Mira att gå på transporten och tyckte den var väldigt läskig. Hon visar dock bara sin rädsla genom att stanna och inte röra sig en millimeter. Inget gnäggande, bajsande, ställa sig på bakbenen, hysteriskt rusa in för att därefter lika hysteriskt rusa etc, vilket fanns i lilla yrvädrets repertoar...

Nja, det vara bara att tänka om. Jag kunde inte få henne att ta ett steg framåt. Andra passet tänkte jag att jag kanske bara skulle vänta ut Mira, men jag insåg efter en stund att jag skulle kunna sitta på transporten hela dagen. Istället bad jag Mira gå i cirklar runt om mig och långsamt närmade vi oss transporten. Slutligen råkade en framhov daska i lämmen och då överöste jag Mira med beröm. Därefter var det nya cirklar och till slut så var en framhov uppe på lämmen. Massor med beröm! Vi fortsatte ännu en stund tills båda framhovarna slutligen stod uppe på lämmen.

Det tredje passet började jag som pass nummer två, med cirklar och närma mig lämmen. Det gick snabbt så var båda framhovarna återigen uppe på lämmen. Med lite lock och pock och mycket godis stod till slut hela hästen inne i transporten. Jag har en enhästarstransport med fronturlastning och hela tansporten är vidöppen så det var inte så jätteklaustrofobiskt. Det var bara att gå igenom transporten några gånger och därefter be henns stå stilla i den.

Pass fyra började med att gå igenom transporten några gånger. Därefter gick vi på och backade ut, och tog några steg framåt och några tillbaka. Halvägs in, backa, gå fram några steg etc. Iblannd gå ut genom fronten och ibland gå ut genom att backa. Slutligen bad jag Mira stå stilla inne i transporten medan jag började röra mig runt hästen. Det var återigen superläskigt, men jag gav bara tid och berömde mycket och till slut kunde jag gå runt på båda sidorna och även flytta Mira lite i sidled så att jag skulle få plats där jag gick.

Idag gjorde vi pass nummer fem. Jag började med att gå på transporten och stanna och det var inga problem alls. Därefter gick vi på, stannade och gick några steg fram och några bak. Därefter började vi gå in i transporten bakvägen, via frontlämmen. Lite småskumt sa Mira men efter några minuters betänketid var det ok. Vi gick runt genom transporten några gånger, därefter stannade vi och backade. Jag backade dock inte hela vägen ur fronten pga att det är en sväng. Det får bli vid något annat tillfälle. När det var ok gick vi tillbaka in som vanligt genom transporten och jag satte på frontbommen. Läskigt, men efter en stund var det ok igen. Då kunde vi börja be om något steg till framåt så att vi kom ännu närmare bommen. När frontbommen var ok började jag röra mig längs hästen mot bakbenen och skramlade lite med bakbommen. När det var ok satte jag fast bakbommen. Därefter lastade jag ur, upprepade alltihop en gång till och avslutade därefter.

Nästa pass planerar jag att stänga frontlämmen och lasta på. Går det bra så stänger vi även baklämmen och då står hon på transporten. Därefter är det dags att köra! Får se om det blir nästa pass eller om Mira vill vänta ytterligare ett pass på det. Hon berättar med sitt kroppspråk vad som är ok och vad som är för läskigt. Det är bara att lyssna så får hon själv bestämma takten!