What a wonderful day it has been! I continued my training to become a horse origopath by balancing some horses. I am so grateful to the owners they allow me to meet their horses and train on them, and hopefully make their day a bit better too. After the balancings I was training my own horses. It was an almost religious expericence riding Bröta today. We were so into each other, both mentally and physically and that touched me soo deeply. I am so lucky to have such a horse!

Then, how come the ride could move me so deeply? Well, last weekend I was attending a clinic for my trainer, Celina Harich. Yesterday I wrote a blog post about it in Swedish. Shortly, we were working on keeping the horse in the frame, or in-between the aids. Whenever a hindleg starts pushing more than it is carrying, I ask it to move into the frame, and whenever Bröta is hanging on a frontleg I ask her to move away from it. The hindlegs I feel in my seat, the litte circles my seatbones are making due to the horse movement, forward down and backwards up. If these circles are uneven, oval or egg-shaped I need to adjust them into even circular movements, equally big for both hindlegs.  For example, Bröta easily drops her right hindleg on the left circle, and I feel this as the half circle backwards up is getting more oval insted of circular. Then I just add a tiny leg aid to ask the hindleg to come into the frame and step under to the point of weight.  

Today I was doing exactly this. Focusing so much inwards, feeling how the hindlegs were moving underneath. Asking Bröta to stay inbetween my aids and not push. I went so well! We had long periods where we really stayed within the frame and then riding is so soft. I could feel Bröta starting to loose it, add a soft aid and again feel the relaxation of her into the frame. Sure, we lost it every now and then, but then I could just quitely ask her to come into my seat and frame and she did, over and over again we got into the frame. And in the frame the magic happens! Thank you so much Celina for reminding my about this! With your guidance I could again start feeling again and use my sensations to create something good. My clinic lessons were so perfect in timing. This was exactly what I needed to hear and do. Let the magic continue!

Under två dagar har nu Bröta och jag jobbat från marken, lite groundwork men framförallt med longering. Vi har jobbat med att flytta bogarna och med ”dragläget”, dvs att få Bröta i min tyngdpunkt och genom att förflytta den fram och bak få Bröta att kliva på framåt eller samla upp sig lite. Vänster varv såg fint ut i både skritt och trav men i högervarvet ville hon lägga sig en aning på ytter bog så jag fick jobba med att flytta den ordentligt både ut och in. När hon hängde lite på ytterbogen ville dessutom ställningen inte riktigt gå igenom, men så fort jag fick bogen på plats så kom ställningen och mjukheten i hela hästen.

Det riktigt spännande arbetet kom i galopp. Den som följt bloggen ett tag vet ju att Bröta gärna kör på i tempo fett ös medvetslös när det gäller galoppen, men vi har jobbat på den under sommaren. Jag fattade galopp och hade koll på min egen tyngdpunkt och sedan jobbade jag med dragläget i galoppen. Jag utgick från den hastighet hon själv valde, sedan manade jag fram henne genom att ta fram min egen tyngdpunkt och efter några steg samlade jag upp min tyngdpunkt och även Brötas och fick lite lugnare galopp. Igår var det ganska vilt och vackert men idag började hon lyssna riktigt fint på dragläget även i galoppen, och det blev en riktigt bra galopp till slut. Detta efter bara två dagars fokus på draglägets verkan. Jättekul!

Idag är min sista dag här hos Celina och imorgon bitti styr jag och Bröta kosan hemåt igen, efter en härlig månad full av akademisk ridkonst. Igår fick jag min sista lektion och den var väl inget att hänga i julgranen precis. Sista lektionen vill man ju alltid visa hur mycket man lärt sig men då blir det lätt att man spänner sig istället och så går det inte så bra. Vi hade dock fina moment igår men det var väl inte något av de bättre passen vi gjort här. Spelar ingen roll heller för den delen.

Vi fick dock lite matnyttigt med oss även från gårdagens lektion. Nu kommer jag säga en självklarhet och det är att jag lärde mig att jag måste rida i varje steg. Det låter så urbota dumt att skriva det för det är på något sätt så självklart att man måste rida när man rider. Men det är väldigt lätt att bli passiv och bara följa med hästen och inte rida, utan istället sitta och tänka på att man sitter rätt och att känna efter vad hästen gör. Ja det ska man också göra men samtidigt måste man agera efter vad man känner. Igår red jag en sluta där jag verkligen red i varje steg. Det är oerhört små korrigeringar man gör förstås men det var en riktigt häftigt känsla. I en annan sluta kände jag hur vi först började slutan utan inner bakben. I min egen kropp kändes des som om slutarörelsen stoppades i min mage och inte gick igenom mig upp till axeln och hästen kändes inte så mjuk. Jag jobbade med att få rätt på inner bakben och när vi fick det var det en helt annan känsla i slutan. Det var som en mjuk våg som bar mig framåt och rörelsen gick igenom hela min kropp.

I morse innan träningen startade tränade jag ett eget pass med Bröta. Jag fick till den där känslan av att rida i varje steg igen, men bara i slutan. I öppnan hade jag svårare för att få in den känslan så där får jag jobba vidare. Jag märkte även när jag tappat inner bakben i slutan och kunde få det på plats och få den där mjuka vågkänslan igen. Härligt! Dessutom fick jag en riktigt fin trav i vänster varv där jag verkligen hade Bröta i min sits. Vi har tydligen bytt mjukt varv igen för höger varv var inte lika bra som vänster varv idag.

Ja, det här har varit en helt fantastisk månad och jag kan lugnt säga att detta måste jag göra igen!

Vi har skapat lite kontinentala vanor här på gården i och med värmeböljan med temperaturer runt 38 grader. När vi kommer hem på em/tidig kväll efter education program så är det siesta och ta det lugnt som gäller. Idag fick vi till och med fram en uppblåsbar pool i trädgården och det var alldeles ljuvligt att sjunka ner i det svala vattnet efter att ha mockat och fixat stallet. De kontinentala vanorna innebär också sena kvällslektioner. Igår hade jag min lektion vid 21.30 och idag började vi 21. Först då är det någotsånär uthärdliga temperaturer för att göra något slags vettigt arbete, i alla fall om man först suttit ute en hel dag och intensivt kollat på lektioner.

Igår fick jag en bra sak med mig och det är ”less is more”. Bröta är väldigt ambitiös och överreagerar lätt på mina hjälper. Det kan ju vara både bra men också mindre önskvärt ibland beroende på vad man gör. Igår i det stillastående arbetet från ryggen blev det lite överambitöst åt det negativa hållet. Vi for fram och tillbaka mellan öppnan och slutan och fick ingen ro. Då fick jag tipset att göra mindre. Ta inte slutan så långt det går utan bara en liten bit och stanna sedan där. Se till att det verkligen blir en paus. Be om en liten öppna och gå inte hela vägen utan bara en pytteliten bit och stanna där. Detta hjälpte oss att finna lite mer ro i arbetet så att Bröta kan vila i mina hjälper.

Dagens lektion började med ett bra handarbete från utsidan i höger varv. På första försöket gjorde vi en riktigt fin öppna och omvridning till sluta med lite skolhalt. I vänster varv är det lite svårare och där fick jag försöka några gånger innan jag fick till ett hyfsat arbete. När jag går mot slutan ska jag vrida om handen lite och be om mer ställning jämfört med slutan, alltjämt följande ryggradens kurvatur.

Sedan blev det lite skrittarbete med balansering och idag blev det även lite trav. Det är superviktigt att hålla bakbenen i min sits även i traven för annars springer Bröta bara iväg. Det gäller att rida i varje stund och inte bli en passiv passagerare. Ge en tydlig men väldigt lätt ram så hästen känner sig trygg i var den ska vara.  I trav kan det hjälpa att rida sluta och minska volten lite, för då samlar hästen upp sig lite automatiskt och traven blir bättre. Efter traven skrittade jag för att varva ner så att vi alltid går ur ridhuset lugna och fina.

#ridkonst

Ojoj, tiden går och nu är det fullt upp så jag har inte hunnit uppdatera bloggen. Första education program har nu avslutats och det var jätteintressant att få följa alla ekipage. Igår var det vila innan education program 2 startade idag.

Under education program 1 var det en elev som ville låna Celinas Bent Stubben-sadel. Jag rider i den också men jag tyckte att denna elev kunde få ha den över kvällen när hon övade på sin läxa. Det innebar förstås att jag fick rida barbacka. Jag vill aldrig mer rida Bröta barbacka! Hon är väldigt bred (storlek 34” i Bent-sadeln, vilket är största standardstorleken) och det var så oerhört tydligt hur mina höfter placeras i en låst position där lårbenen inte hänger fritt. Eller ja, det är så att jag kan få en hyfsat fri höft på innersidan men jag är helt enkelt inte bred nog att även få en fri utsida och då kan förstås aldrig inner höft heller bli riktigt bra. Jag hade en livlig mental diskussion med mig själv där jag å ena sidan tänkte att jag bara skulle slappna av och göra det bästa av situationen och å andra sidan huga, jag är fastlåst i mina höfter och jag kan inte slappna av och det är bara hemskt! Jag tror att slappna av och gör det bästa-sidan vann till slut men det var verkligen obehagligt att känna sig så låst när man nu har lyckats hitta lite fria höfter i sadeln. Jag har nämnt det tidigare men gör det igen för nytillkomna läsare. Sätet i Bentsadeln är lite uppbyggt så när man sätter sig i den kommer man upp en bit över hästens rygg och det blir en lit smalare yta att sitta på jämfört med en bred hästrygg. Man behöver alltså inte spreta så förskräckligt med benen och man kan hitta en position där lårbenen hänger fritt från höften.

Igår hade jag en lektion för Celina och det stillastående handarbetet gick riktigt bra. Nu gör vi öppnan och slutan fint och Bröta vinklar de stora lederna baktill men nu ska vi även få till mer vinkling av de små lederna i bakbenen så att hon sätter sig mer. Det gäller att göra lite i taget men med bra kvalitet. I skritten fick jag riktigt fina steg men hon vill fortfarande springa iväg lite. Nu måste jag vara superbenhård på detta. Så fort hon är på väg ur min sits så är det stopp och skolhalt. När det fungerar kan jag tänka skolhalt i rörelse för att fånga upp henne när hon försvinner.

Idag tränade jag på gårdagens lektion, att direkt fånga upp söta Bröta i min sits om hon vill försvinna, Jag fick göra en del stopp och skolhalt men efter en stund räckte det med att sitta till en aning i sitsen. Det gick så fint så jag prövade lite trav också och wow! Vi travade riktigt fint och jag hade henne helt i sitsen.  Jag är verkligen supernöjd med arbetet idag.

#ridkonst

Idag har jag tränat på egen hand och nu känns det verkligen som att jag kan börja jobba i det stillastående markarbetet. Polletten föll verkligen ned för någon lektion sedan och nu hittar jag ganska enkelt vägen genom ryggraden ner i bakbenen och jag glider fint mellan öppnan och slutan. Jag får den yttre skänkeln att fungera fint genom att ha en bra ställning inåt och jag håller koll på att inner höft går fram och ned. Vill den åt fel håll i slutan går jag bara tillbaka mot öppnan och begär mer ställning och försöker igen. Som jag har jobbat med det stillastående arbetet! För ca ett år sedan började jag med det i groundwork-position och jag kommer ihåg en fruktansvärd lektion där det kändes som om jag skulle flytta på en vägg. Jag kunde inte få Bröta i någon riktning alls. Därifrån har vi nu tagit oss till handarbetsposition och jag gillar numera verkligen det stillastående arbetet. Låt mig säga att det inte var favoritövningen när vi kom hit till Celina som månadselev… Nu inser jag hur otroligt bra detta arbete är! Allt blir så tydligt och man kan inte fuska för det märks direkt. Även uppsuttet gillar jag numera det stillastående arbetet och det gick riktigt fint idag.

Skrittarbetet var jag också riktigt nöjd med. Jag jobbade på mjuka, fina övergångar mellan öppnan och slutan med hästen i sitsen. Sedan var det dags för traven och jag fick fina moment men det blir fortfarande lite springigt. Jag lyckas inte slappna av i sitsen lika mycket i traven som i skritten och då får jag heller inte till samma ridning, dvs höftrotation. Jag har verkligen fattat att jag huvudsakligen rider med mina höfter. Jag styr genom att rulla höfterna i den riktning jag ska och genom att vrida höfterna sätter jag formen, dvs öppna eller sluta. Vill jag fram gör jag större höftrotationer och vill jag samla kortar jag min rotationer och rullar mer uppåt. Det är så otroligt viktigt med mjuka höfter så jag har bestämt mig för att börja på salsa när jag kommer hem till Göteborg. Bara den lilla salsa jag gjort här har gjort så mycket så det bara måste jag fortsätta med!

#ridkonst

Idag jobbade vi på som vanligt med handwork i halten och stillastående från ryggen. Vi jobbar på ytter skänkel och det går lättare nu när jag förstått hur jag använder de andra hjälperna för att förklara den. Celina berättade att en av hennes hästar hade väldigt svårt att förstå ytterskänkeln från utsidan i handwork-position. De har hela sitt liv fått lära sig att böja runt personen som jobbar dem och nu helt plötsligt säger vi att böj bort från mig. Det är ju inte så logiskt från hästens synvinkel så det kanske inte är så konstigt att det är svårt från marken? Det är alltså lätt att hästen tar ytterskänkeln som en innerskänkel och böjer om. Då får man en felroterad höft och det är bara fult och skadligt! Nej, istället får man ta det lugnt och se till att ha ordentlig ställning inåt och kolla att inner höft på hästen går ner, annars gör om gör bättre.

Vi jobbade även med balansering i skritt på volten i skolorna och vi jobbade lite med att behålla form och mjukhet i övergångarna mellan öppnan och sluta. Det blir längre och längre stunder som är bra nu så det är riktigt roligt. Jag har verkligen jobbat hårt på att utveckla min känsla och på att släppa lös mina höfter och släppa igenom schwungen genom min kropp. Endast när man låter det gå igenom ens kropp kan man få schwung i hästen för annars låser man hästens rörelser genom sin egen stelhet. Ja det finns förstås massor kvar att göra för mig på det här området men salsastegen hjälper verkligen. Sedan salsa-clinicen har jag gjort lite bas-salsasteg varje dag för att öka min rörlighet i höfterna, och dessutom har jag under ett par månader jobbat med yinyoga-övningar för att stretcha mina muskler.

Vi började även jobba lite med traven idag och jag ska försöka känna trav-rörelsen i skritten. Bröta har ju en tendens att springa iväg så jag har samlat henne väldigt mycket i traven men nu ska jag jobba med att hitta en framåt trav som inte är springig. Haha, jo det är ju lite ovanligt med trav när man inte gjort det på ett tag och det tar ett tag att hitta travsitsen.

På kvällen tränade jag ett eget pass och jobbade med allt från dagens lektion. Det kändes riktigt fint och traven var många gånger bättre nu! Min läxa över helgen är att utveckla allt vi jobbat med hittills och framförallt hitta traven så att vi kan jobba lite mer med den nästa vecka. Så ofantligt kul det ska bli!

#ridkonst

Ja idag var det nya tag och det gick riktigt fint! Vi började som vanligt i stillastående i handwork-position från utsidan. Där har ju den ifrånsigböjande tygeln och ytter skänkel varit lite si och så med. Den ifrånsigböjande tygeln känns ändå ganska ok nu men ytter skänkel är verkligen som bortblåst emellanåt vilket förstås innebär att Bröta inte riktigt förstår den. Celina har upprepade gånger sagt att jag ska använda de hjälper jag har för att förklara den som inte fungerar och idag föll poletten ner och jag förstod i min kropp hur hon menade. Jag överdrev öppnan rejält och sedan gick det jättelätt att glida över i en sluta och då lägga till min hand som ytter skänkel och be bakdelen komma runt. Verkligen ett aha-ögonblick för mig! Dessutom förstår jag mer och mer hur viktigt de är att ”rida” bakdelen även från marken. Det är ju väldigt lätt att bara använda handen för man har en tygel i den, men just när jag började överdriva öppnan för att förklara ytter skänkel så blev det klart för mig att jag måste arbeta bakbenen lika mycket när jag gör handwork som när jag rider. Spöhanden får inte bli inaktiv utan måste vara alert och aktivera inner resp. ytter bak. Jösses, det är många detaljer i handwork och jag förstår att det inte är något man börjar med på en gång. Det är bra att ha lite känsla i kroppen så att man vet lite grand hur det ska kännas för i handwork så ska man kunna göra det utan fördelen av känseln i sin sits.

Sedan hoppade jag upp i sadeln och gjorde samma sak. Bröta är så extremt känslig så vi vobblar emellanåt runt mellan öppnan och slutan fast jag inte ens märker att jag gör något. Jag måste vara superfokuserad och sitta stadigt för att ha en chans men när jag väl gör det så flyter vi fint och mjukt mellan skolorna. Älskade lilla Bröta, vilken känsla hon får mig att utveckla! Hon är en sträng men rättvis lärarinna åt mig!

Slutligen var det dags för lite skritt och att hitta balansen i skolorna. Nu kom aha-upplevelse nummer 2 idag och det var att jag hittade en mer tredimensionell höftrotation än jag tidigare har gjort. Det är ju inte bara runt fram och tillbaka utan rörelsen går ju även ut åt sidorna. Det blev så väldigt tydligt idag och att jag släppt igenom rörelsen gav bättre schwung i Bröta. När jag har Bröta fint balanserad kan jag även jobba med ställningen, be om lite mer ställning och få lite mer kvalitet. Det är lite lustigt att jag som i hela mitt AR-liv alltid haft betydligt lättare för slutan nu har lättare för öppnan. Jag har jobbat som en liten gnu för att hitta min öppnasits och nu har jag alltså svårare för att hitta min slutasits. Det får jag jobba mer på så att det blir lika lätt att hitta båda skolorna.

#ridkonst