Idag började jag träna Bröta stillastående inne på stallgången. Det har jag gjort ett tag men jag kanske inte har nämnt att det stillastående arbetet börjar just på stallgången. För många herrans år sedan läste jag en krönika om hundträning och där skrev författaren att nya tricks tränar man in hemma i köket. Köket är en lugn och trygg plats och har inte för många störningar. Där lär sig helt enkelt hunden bäst och när det fungerar där börjar man öva i andra, mer stökiga miljöer. Ja varför inte göra samma med en häst då tänker jag? Stallgången får agera kök i min hästvärld.

Jag har ju haft monstersvårt med det stillastående arbetet. Det tog väldigt lång tid innan jag riktigt fick in känslan i min kropp och det blev inte ett dugg bättre av att Bröta inte tyckte det var ett arbete att stå stilla och då försvann bort mentalt istället och mest blev irriterad av mina tafatta försök. Sen övade jag inte mycket på det eftersom jag tyckte det var svårt, och då blir ju inget bättre. De sista veckorna på Gotland började vi träna det stillastående arbetet lite mer fokuserat och jag hade en lektion där jag i princip stod stilla med en häst som jag inte kunde placera så det kändes som om huvudet satt fast i sten. Det var min första lektion där jag jobbade med två tyglar i det stillastående arbetet för tidigare hade jag bara jobbat i groundwork-position med en tygel i mittenringen. Då kändes det totalt hopplöst, som om jag aldrig skulle lära mig, men jag insåg att sådana hopplös-känslor måste motas bort och jag fick fokusera på att bli lite bättre åt gången. Efter ett sådant bottennapp var det ju heller inte så svårt att göra lite bättre och redan dagen efter jobbade vi på stallgången och det gick genast bättre. Sen dess har jag tränat det stillastående arbetet lite grand under varje pass. Nu först känner jag verkligen att det börjar lossna på riktigt. Hemligheten med det stillstående arbetet är att genom korrekt placering av ryggraden få tillgång till hästens kropp. Så enkelt det låter men i praktiken är det lite svårare...

Vad gör man då i det stillastående arbetet? Man ber hästen att böja sig och därefter vrida sin kropp mot en öppna-position eller en slutaposition. Hästen flyttar alltså inte benen utan det är bara förskjutningar av vikten det handlar om. När man ber om öppna-positionen ber man hästen förflytta bogarna och vikten över mot inner framben, så att bogarna vrider in, precis som i en öppna, och därefter flyttar man ut bogarna en aning och ber att bakdelen vrider in, precis som i en sluta. Man brukar kombinera detta med sökning fram och ned i öppna-positionen och samling i slutapositionen. När samlingen blir väldigt stor "sätter" sig hästen på bakbenen och inner framben lyfts och man har då fått en skolhalt.

Man även om man aldrig skulle komma till en skolhalt så är det stillastående arbetet riktigt bra. Man tränar hästens (och sin egen) förståelse av hjälperna, och man övar sin förmåga till att placera hästen. Jag nämnde ju att hemligheten i det stillastående arbetet är en korrekt placering av ryggraden och med det menar jag att kotorna i ryggraden ligger som på ett pärlband efter varandra i en jämn mjuk kurva och att det inte är några låsningar någonstans. Hästen "ger" sin kropp till dig och vad du ber om framtill kommer att gå genom hela hästens kropp till bakdelen. Det är som ett öppet rör genom ryggraden där kraften kan flöda fritt. Att hästen ger sin kropp på detta vis är en fantastisk gåva som vi måste vårda ömt genom att vara mjuka och försiktiga i våra rörelser. Vad skulle du göra om du stod avslappnad och någon kom och började dra i ditt huvud? Inte skulle du stå kvar avslappnad iallafall utan du skulle spänna dig för att skydda dig själv. Precis samma gäller för våra hästar! Du kan ALDRIG få hästen att böja sig korrekt genom att dra i huvudet utan du får mjukt och försiktigt leta dig fram till den position där hästens ryggrad placeras korrekt. Det kan ta tid men kommer INTE gå snabbare för att du är hårdhänt och det kommer inte att fungera genom att hålla fast huvudet i en viss position.

När man har en, åtminstone hyfsat, korrekt böjning börjar man flytta bogarna till öppnapositionen och ber om sökning fram/ned. Återigen, dra inte i huvudet för att flytta bogarna. Använd en liten pisk att peta på bogarna med om hästen inte ännu flyttar dem för trycket av tygeln. Givetvis vill man behålla sin fina böjning och om hästen tappar den får man försiktigt be om den igen. Du vill se att hästen lägger lite mer vikt på sitt inner framben jämfört med ytter framben. Flytta tillbaka bogarna och be att bakdelen flyttar in. Återigen, använd en pisk som en förlängd arm för att be bakdelen flytta in. Kan du dessutom be att hästen tar lite mer vikt på bakbenen? Jag gör detta genom att vinkla mitt eget bäcken, dvs "samla" mig själv. Vi ber ju att hästen ska böja lite i bakbenen vid samling vilket innebär att den måste tillåtas lyfta på sitt huvud jämfört med fram/ned-positionen. Samling är alltså inte att putta hästens vikt rakt bakåt, utan du vill få kraften att gå ner i jorden, genom bakhovarna. Huvudet lyfts och bakdelen går neråt. Givetvis blir det inte mycket samling i början, men med tiden kan man begära mer och mer. Vem vet, en vacker dag kanske du står där i en skolhalt?

#Ridkonst