Håhå jaja... Vad ska man säga? Ska jag skratta eller gråta? Bröta har blivit ett litet stressmonster och just nu ser jag inte riktigt en väg ut ur detta mönster.

Vi är så långt från sommarens träningar att det är skrattretande och endast arbete i skritt fungerar numera. I groundwork kan jag behålla Brötas lugn så att vi faktiskt kan arbeta men så fort jag begär trav i longeringen så krullar hon ihop sig i en liten boll och blir så spänd så spänd... Ridning ska vi inte ens tala om. Det är lagt på is nu för en tid. Jag kan få henne hyfsat lugn även i traven men det är i detta läge vi ska träna på galoppen så att vi ska kunna genomföra ett godkänt groundwork/longerprov om en månad. Nu är galoppen inte bara snabb utan full av bocksprång och skutt. Just nu ser jag inte riktigt att det kommer att gå att göra ett godkänt prov:(.

Ja vad ska man göra?