Idag har jag ridit för sjunde gången på Mira och vi jobbar på att öka och minska volten och lite med öppna och sluta. Hon är så duktig så jag knappt tror det är sant. Nu är hon helt ok med att gå på volt runt longören, vilket var lite läskigt tidigare och att stanna och starta för ryttarens röst fungerar ganska bra. Vad som är fantastiskt bra är följsamheten för sitsen. Om jag bara sitter rätt så får jag Mira att rotera bröstkorgen och börja kliva på med bakbenen. Även med Bröta jobbar jag ju med följsamheten för sitsen så att jag inte behöver använda sekundära hjälper till skolorna. Bröta är förstås enormt mer skolad och gymnastiserad än vad Mira är så det är ju en helt annan kvalitet, men stackars Bröta är ju min första häst så hon får agera försökskanin och stå ut med att lära mig rida. Mira har det ju lite lättare då jag hade större erfarenhet av AR när jag började träna henne, men för varje häst lär man sig något nytt. Dessutom är ju Mira den första häst jag rider in så på det viset får hon agera försökskanin i inridning. Men om alla hästar är så här lätta är det inga problem. :)

Mira är ju så otroligt mycket stelare än vad Bröta någonsin varit. När jag började träna henne var hon stel som en pinne och satt riktigt ordentligt fast i nacken. Nu har hon mjuknat betydligt men det är fortfarande en hel del att jobba på. Jag är tvungen att placera bakbenen korrekt och få inner bakben att kliva på för att få en ren gång i skritt och framför allt i trav. Om hon inte kliver på korrekt med sina bakben gör stelheterna att hon blir oren. Jag måste jobba mycket med skolorna och varje pass börjar jag med lite groundwork och därefter longering i skritt och lite trav, innan ev. ridning. Mira är ju ganska sävlig jämfört med hurtbullen Bröta, men det är intressant att känna att när jag lyckas placera Mira korrekt så mjuknar hon och energin går igenom kroppen. För att få Mira energisk handlar det alltså om placering av ryggraden. Intressant!

#ridkonst