Ojojoj, jag vet knappt vart jag ska börja. Det här har varit en så fantastisk helg och just nu är jag så fullproppad av olika tankar, inslag, information, känslor, upplevelser m.m så jag vet knappt vad jag ska ta mig till. Det har varit en så fantastisk helg på så många sätt att jag blir alldeles rörd. Tack Jenny, Monica, Marit, Frauke, Ellinor, Emma och Celina för denna helg!

Med min söta lilla Bröta började jag arbetet i hand från utsidan denna helg. Det har jag aldrig prövat på tidigare men Celina föreslog det och ju mer jag tänkte på det desto mer rätt kändes det och så här i efterhand inser jag att detta kommer hjälpa mig otroligt mycket och var precis helt rätt att införa nu. Celina känner ju oss väl så hon hade nog en tanke bakom sitt förslag...

Till att börja med jobbade jag i stillastående och det svåra är att man nu inte längre vill att hästen böjer runt ryttarens kropp utan böjer ifrån för ytter tygel. Jag började med tvåhandsfattning för att lättare kunna ställa inåt och sedan flyttade vi bogarna inåt och utåt. Bröta är ju i en väldigt behändig ponnystorlek, men det blir ändå ganska jobbigt i armarna. Vi jobbade lite med öppnan och slutan stillastående och sedan satt jag upp och red lite. Första passet var Bröta lite spänd och vi fokuserade på avslappning och lite öppna.

Pass två började åter med work in hand från utsidan och först jobbade vi lite i stillastående. Först med tvåhandsfattning och därefter med enhandsfattning. Vi flyttade bogar och jobbade med att separera böjning och ställning och därefter lite öppna och sluta och sedan var det dags att börja röra sig framåt. Mja, det tog en stund innan jag fick in rätt rörelsekoordination i mig själv. I öppnan skulle jag gå ifrån henne och ta henne med mig och det tog ett tag innan jag kom på hur jag ska göra för jag gick tydligen emot henne i början och då blev det sluta istället. Vi fixade det lite hyfast till slut. Sedan satt vi upp och då fick jag en uppenbarelse gällande öppnan. Jag har helt enkelt tagit bogen alldeles för lite in och istället stoppat upp henne för tidigt för att förhindra att vi faller in och gör volten mindre. Nu fick jag ta in bogen mer och då började jag känna svinget i diagonalen inner bak-ytter fram. Så kändes öppnorna när jag var på Gotland men jag har tappat bort det på vägen så det var jätteviktigt att få koll på igen.

Pass tre med Bröta började med work in hand precis som de tidigare passen, först i stillastående men ganska snabbt gick vi över mot skritten. För att man inte ska behöva springa som en blådåre måste hästen vara ganska samlad och jag hade lite problem att koordinera mig själv för att dels kunna samla och dels kunna göra skolorna, men det är bara lite tid och träning som behövs så ska det nog kännas mer naturligt. Jag fick ihop mig själv i både öppna och sluta ett par gånger, med ena varvet som klart favoritvarv för mig. Hehe, någon som tänkte oliksidighet ;)? När jag gjorde halt skulle jag tänka lite mot skolhalt och det var egentligen först då jag började samla Bröta för att förbereda skolhalten som jag fick till den samling som jag bör ha hela tiden. Det var riktigt kul och jag ska jobba mer med detta hemma! Efter in hand-arbetet så var det uppsittning och mer öppna-arbete. Nu fick jag till diagonalen igen och vi jobbade även i trav och gjorde riktigt fina travöppnor där. Det var här som jag insåg hur precis rätt i tid in hand-arbetet var för då jobbade vi med böjning från ytter tygel och det fick jag fortsätta med i ridningen för att få till mina öppnor. Det var så otroligt kul och Bröta var så duktig!

Nu måste jag börja jobba med galoppen uppsuttet för traven är så bra att jag bör gå vidare och testa galoppen. Nu är det dessutom bara galoppen som hindrar oss från väpnarprovet. Jag ska jobba mer intensivt med traven någon vecka till och sedan en vacker dag då vi har en fin, samlad sluta så ska jag be om ett galoppsprång eller två och se vad som händer. Tur att det är mycket man att hålla i på lilla yrvädret, min älskade lilla häst!

Lilla Mira har varit enormt duktig i helgen! Det är hennes andra kurs någonsin och hon är ju förstås inte så van att åka iväg men hon var mycket duktig och inte alls speciellt orolig över den nya miljön. Men hon är ju avlad till stridshäst i flera hundra år så psyket är det ju inget fel på! Lene Dursben som är uppfödare har gjort ett fantastiskt jobb för denna ras och har gett mig min lilla diamant Mira. När Celina såg Mira för första gången nu under kursen tyckte hon att Mira blivit så vacker. Hon börjar få en nacke och har satt fina muskler.

Första passet med Mira var ett groundwork/longerpass. Jag behöver bli ännu tydligare på att kräva en reaktion på mina hjälper. Där jag alltid är väldigt strikt med Bröta är jag en riktig mjukis med Mira och hittar på ursäkter åt henne. Det hjälper dock inte Mira i längden så nu måste jag bli lite mer strikt med henne också. Vi jobbade med ordentliga svar på mina hjälper, att flytta bakdelen ut och in i öppnan och slutan och be om ställning i nacken. Sedan var det dags för longering och det var likadant där, att be om tydliga svar på mina hjälper och tydligt ta ut eller in bakdelen. Sedan var det dags för trav och där fick jag till en riktigt rund och fin trav när jag jobbade mer med halvhalter och inte lät henne springa iväg. Vi prövade även lite galoppfattningar men de blev inget vidare. Jag ska ha henne rundare och be om galoppen från slutan så ska det nog gå fint med galoppfattningarna framöver.

Pass två med Mira började några varv i groundwork men sedan var det fokus på ridningen. Jag fick först jobba lite med de laterala hjälperna (dvs insidans tygel/skänkel resp. utsidans hjälper) för att öka och minska volten. Vi vill få Mira att böja sig för de invändiga hjälperna och fylla ut utsidan och söka ytter tygel och när det var hyfsat på plats så var det introduktion av de diagonala hjälperna, dvs inner skänkel och ytter tygel för öppnan och inner tygel/ytter skänkel för slutan. Jag har helt enkelt även här varit för snäll och låtit henne gå iväg lite och inte böja ordentligt. Men hon kan och jag ska inte göra ursäkter längre utan se till att få vad jag ber om. Det mår vi båda bäst av i längden.

Pass tre började med lite groundwork och work in hand från insidan för att tydliggöra de diagonala hjälperna. Jag gick alltså i in hand-position på insidan och min kropp agerade innerskänkel och spöet på ytter bog agerade yttertygel. Det blev mer tydligt för Mira att det var diagonalerna vi jobbade med. Sedan var det ridning och då började vi med böjningen och utfyllnaden mot ytter och sedan jobbade vi med de diagonala hjälperna. Vi fick några fina steg och då tyckte Celina att det var dags för trav. Ja, jag har ju förstås haft de tankarna själv och i fredags pratade jag med Celina om att det kanske var dags för trav denna helg. Sagt och gjort, jag bad om trav och så travade vi. Det var bara att ta ett litet extra tag i manen, lätta lite från ryggen och komma upp på lårens insidor så att det inte blir för jobbigt för Mira och sen bar det iväg. Sa jag att jag skulle slappna av också? Ja till slut lyckades jag slappna en aning. Vi kom runt på volten och travade några varv åt vardera hållet, så nu har jag två travhästar! Min lilla Mira börjar bli ridhäst! Celina sa att jag kommer aldrig trilla av Mira, för så fort hon blir lite osäker stannar hon och vänder huvudet mot mig och frågar om det är ok eller inte och vad vi ska göra. Hennes pyske är så otroligt bra. Under vår första trav så kom det in en fyrhjuling i ridhuset (jag förstod inte ens först att den var inne i ridhuset utan hörde den bara och trodde den var utanför). Det gick lite snabbt och ingen hann stoppa dem och de hade tyvärr inte vett nog att fråga först om det var ok att komma in. Men Mira var lugnet själv och berördes inte alls av det och tur var det för annars hade det skett en olycka. Min modiga, vackra älskade stridshäst!

Ja den här helgen har varit så otroligt bra och jag är så nöjd med Brötas och Miras prestationer, och inte minst mina egna prestationer! Jag själv har faktiskt också varit riktigt duktig denna helg och jobbat järnet med mina hästar och försökt hitta avslappning och kroppskoordination och samtidigt ge de andra deltagarna en bra kurs. Vad roligt vi har haft och så jag redan längtar till nästa Celina-kurs! Ibland är livet helt enkelt bara så underbart!

#ridkonst

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har jag lanserat min nya hemsida och jag kommer hädanefter blogga på den.   Spana in www.mariapihl.se   ...

What a wonderful day it has been! I continued my training to become a horse origopath by balancing some horses. I am so grateful to the owners they allow me to meet their horses and train on them, and hopefully make their day a bit better too. After ...

Förra helgen var jag på weekend clinic hos Celina Harich. Jättekul! Det började med en hel del stress, Bröta for runt och var orolig men med Celinas hjälp blev hon lugn och vi kom till arbete. Hur gjorde vi då för att vända stress till lugnt arbete? ...

  "Return to the original balance." This is the intention when balancing horses according to the Origopathy method. A wonderful intention and soft method. Last week I started my education and it is definitely life changing!   I feel like I...

Ahh, after a hot cup of tea, food and rest I have energy enough to write again.  Today, me and Danielle Luinenburg exchanged lessons again. In my lesson, we continued working on my seat. I got to do little figure eigths with all of my body, my hips, ...