I mina ridpass med Bröta fokuserar jag väldigt mycket på min sits och att rida primärt för sitsen. Hur gör man det? Man måste först och främst jobba på att få en hyfsad sits så att man sitter i hyfsad balans och sen får man jobba med sin kroppskännedom och att känna efter i sitsen vad som händer under en. Jag är inte supermjuk i kroppen men väldiga stelheter runt höfterna blockerar förmågan att följa hästen och då kan man behöva jobba på det också.

I dagens pass fokuserade jag på bröstkorgens rotation. I min övre, inre sits, dvs sittben och den översta delen av låret, följer jag med när hästens inre bakben går fram och ner och ger då små impulser ner och ut samtidigt som jag slappnar av i min yttre sits och ger plats åt hästens börstkorg att svinga ut och upp. Brötskorgen skall alltså sänkas på insidan och "skålas ur" lite medan utsidan går lite upp och fylls ut. Tidigare hade jag lite problem att koordinera min sits till att bara använda den övre delen att ge impulser om urskålning med och då vill jag gärna trycka till lite med knäet istället. Nu har jag dock hittat rätt i koordinationen och får till en mycket bättre urskålning och har en betydligt finare känsla i sitsen. Det är bara att jobba med sina problem så löser de sig till slut!

Om jag bara får till bröstkorgsrotationen på Bröta så faller resten av hästen på plats och vi får en korrekt form. Jag jobbade lite med halter, med fokus på bilden av att skåla ur bröstkorgens insida och därefter be om skritt med bibehållen urskålning, från första steg. Det fungerade fint när jag tänkte aktivt på det men jag märkte ganska snabbt att om jag glömde tänka på det så kunde Bröta lite grann trycka emot och gå emot sitsen lite och inte skåla ur bröstkorgen helt de första stegen efter halten, för att efter några steg komma in i urskålningen. Men för att få de där riktigt underbara ögonblicken vill man ha urskålningen i varenda steg, direkt när vi går ur halten. Därför måste jag fokusera på det ett tag tills det blir helt automatiskt och Bröta följer direkt utan att gå emot. Vi jobbade även med varvbyten och urskålning åt det nya hållet direkt. Varvbytena är inte perfekta på långa vägar än och vi behöver några steg (ibland måååånga steg) på oss för att hitta formen i nya varvet. Utöver detta behöver vi ha mjuka bakben i hästen och här tänker jag ofta på Hanna Engströms liknelse av bakbenen som smält choklad. Känns bakbenen stumma och stötiga under sitsen tänker man sig dem som choklad och börjar smälta dem så att de blir mjuka och fjädrande. Fungerar jättebra för mig att ha den bilden i huvudet!

Vi jobbade även lite i trav och där har Bröta svårare att ge efter och skåla ut, speciellt i starterna, Troligen pga att jag sitter lite sämre i traven än i skritten och därmed blir lite stelare och mindre följsam. Suck, är det inte alltid vi ryttare som sabbar ridningen och hästanra förmåga att göra rätt?! ;) Jaja, det är bara att jobba på, och vi fick efter hand flera steg med fin rotation även i traven. Får jobba lite mer intensivt med travstarterna när skrittstarterna fungerar mer automatiskt.

#ridkonst