Vad härligt det var att rida Bröta idag! Så mjuk, fin och lyhörd hon var.

Förutsättningarna var inte de allra bästa, med tunga regndroppar som föll när vi kom. Jag drog av den värsta leran från ryggen, placerade en vojlock på och sen var det bara att rida. Det var ett tag sedan jag red barbacka, men det är väldigt nyttigt att göra då och då. Man känner ju hästens rygg extra tydligt. Regnet hade dessutom vänligheten att avta när jag började träna. Idag fokuserade jag på arbetet i trav. Där ska det vara en rejält framåtgripande trav med aktiva bakben. Tidigare har jag samlat och samlat så att det till slut bara blev långsamt så nu ska vi fram rejält. Kan man inte både rida fram och samla så har man ingenting. Man kan inte ha det ena utan det andra. Det gäller att konstant gå tillbaka och förbättra detaljer i grunden för att komma vidare i träningen. Den goda Bröta och jag har en väldigt bra period just nu och hon visar mig tålmodigt vad som behöver förbättras. Min vackra, kloka lärare!