Det blev visst en riktigt fullmatad helg. Fullt upp mest hela tiden. Fast jag har ju inte direkt stressat utan tagit det ganska lugnt. Jag har tagit långa "second breakfasts" med våra tyska gäster efter morgonrutinen och sen har jag tränat 3 hästar; Bröta, Mira och en av Celinas hästar. Bröta har dessutom fått gå två pass om dagen nu i helgen. Utöver träningen har förstås det vanliga stalljobbet gjorts och jag har lasttränat med både Mira och Bröta, och även kört några svängar. Det går fint och båda står lugnt och äter och tycker det är ganska trevligt. Nu ska vi nog vara redo att åka hem, vilket vi gör om en vecka! Tiden har gått fort...

Anledningen till att jag fick träna en av Celinas hästar i helgen stavas galopp. Bröta och jag har jobbat på den länge och det blir alltid bättre ju mer vi tränar, men jag har ett hjärnspöke vad gäller galopp och jag får helt enkelt inte riktigt till några lugna fattningar. Det blir alltid lite ståhej och hets i fattningarna pga av mina hjärnspöken. Våra tyska gäster hjälpte mig genom att titta på när jag longerade Bröta och de gav lite tips. Jag har lite släppt iväg Bröta och "varsågod, galoppera om det går bra" istället för att kräva att hon fattar galopp på min signal. Jag började be om fattningar här och nu, direkt och det var precis rätt melodi! Dessutom skulle jag inte trava så länge innan fattningarna utan bara ta några steg i travsluta och sen direkt be om galopp. Visst är fattningarna fortfarande yviga och vilda, men det är inte slängtrav in i galoppen längre utan fattningar. Detta ska vi jobba vidare med! Därefter fick jag träna på en av Celinas hästar. Hon kan ju detta och jag fick lite känsla för hur det ska vara. Kul!

Eftersom jag inte kan sluta rida Bröta för att bara longera fick det bli två pass per dag. Jag jobbar på mina läxor från veckan och det är att rida för sitsen, samla och att börja använda underskänklar för att ange takten så vi kan få en samlad skritt och så småningom trav. Det börjar kännas mer naturligt nu och jag lyckas rida mer och mer för sitsen. De indirekta tygeltagen behöver jag fortfarande ganska mycket för att flytta bogarna men skänklarna kan jag hyfsat ofta koppla bort i skolorna. Det ska blir riktigt spännande att rida mina sista lektioner nu under veckan!

#ridkonst

Ojoj, nu händer det massor och jag har knappt tid att blogga...

Med Mira fortskrider arbetet riktigt bra. I longeringen har traven varit lite oren pga stelheter och att bakbenen inte jobbat på ordentligt men det har blivit ofantligt mycket bättre på dessa fyra dagar som vi tränat denna vecka. Vi har även påbörjat galopparbetet i longeringen just för att öka travkvaliteten. I det uppsuttna arbetet går det också otroligt bra och idag började Celina släppa ut oss på en lite större volt så att det ska kunna börja likna longering.

Med Bröta jobbar jag för fullt med att kunna rida för sitsen och så att jag ska kunna börja använda benen till annat än öppnor och slutor. Vi har påbörjat det samlande arbetet och idag började vi även jobba lite med takt för att kunna få en mer samlad skritt och så småningom även trav. När jag samlar ska jag slappna av i benen och då dinglar benen med och berör hästens sidor lätt för att be om en annan takt. Viktigt, samling kan INTE åstadkommas genom att dra i tyglarna, utan det måste komma bakifrån.

Dessutom har jag nu återigen satt ett stångbett i Brötas mun, efter 1.5 år med bara kapson! Det innebär 4 tyglar att hålla reda på! Hujedamej, det gäller att hålla tungan rätt i mun, och sen rätt vad det är ska man byta varv och därmed tygelhand... Jaja, jag lär mig nog så småningom! Utöver samlingsarbetet jobbar även med den oberoende handen, hur jag vrider för att öka/minska ställning, hur bogarna flyttas och så småningom hur jag ber om ökning och minskning av ramen. Det är mycket nu men ack så roligt. Nu börjar det verkligen bli ridning av det hela. Superspännande och varenda pass är en fröjd att genomföra!

Idag var första gågen på ett bra tag som jag red Bröta igen. Lite ryggproblem har ju spökat så det har helt enkelt inte gått att rida. Jag började jobba från marken och fokus låg på rakriktning och öppna. Jag har nog fuskat lite i öppnan på senaste och istället fått lite falla ut på ytterbogen. Nu såg jag till att först få en spårande häst, därefter bad jag om ställning och därefter vred jag mig för att be bogarna att komma in. Första gången jag bad om ställning blev det istället falla ut på ytterbogen med sedan lyckades vi fint. Högervarvet var riktigt bra och det gick fint både på volt och rakt spår. Även i vänster varv fick vi till bra öppnor i groundwork, men det är lite lättare att förböja i detta varv.

Därefter satt jag upp. I höger varv gick det fint efter lite arbete men i vänstervarvet var det svårare och Bröta föll lite på ytterbogen. När vi fick henne rakriktad i vänster varv slutade vi. Då var jag nöjd och ryggen protesterade inte för mycket. Idag var mest en koll på om jag överhuvudtaget skulle kunna sitta på en häst igen eller om det skulle göra för ont.

Mira jobbade jag lite i groundwork på volten och bad om böjning och lite ökad/minskad volt, och slutlgien lite sluta på rakt spår. Hon verkade väldigt nöjd med att få jobba igen, efter att ha fått vila ett tag. Att ge unghästar lite pauser då och då är verkligen inte fel för jag märker hur saker som vi tränat på tidigare helt plötsligt bara sitter och är mer självklara. Mira kändes väldigt mjuk i kroppen idag och vi hittade både böjning och ställning på ett mycket bättre sätt och fler steg i taget än tidigare. Kul!

#ridkonst

Idag har jag och Bröta fått vår första lektion i frihetsdressyr - någonsin! Det var väldigt kul och det gick riktigt bra. Vi fick hjälp av Line som också är här som stallpraktikant på gotlands ridakademi. Jag tror att anledningen till att det gick så bra är att vi har jobbat så mycket med ledövningar och groundwork där jag vill att hästen lyssnar på kroppspråket och följer mig.

Vi började med ledövning i grimma/grimskaft. Jag gick vid hästens bog och vi gick tillsammans, stannade tillsammans och backade tillsammans, i båda varven. Med pisken pekande bakåt vill jag att vi går fram, lyft pisken framåt = stopp och att vifta med pisken = backa. Jag vill att vi ska kunna svänga bort från mig och emot mig. Svänger vi bort så lägger jag upp pisken mot huvudet och vrider mig mot hästen medan jag vänder upp pisken framför huvudet och "bjuder in" när jag vill svänga in mot mig själv. När detta gick bra prövade vi även lite i trav.

Därefter var det dags att träna lite inkallning. Jag använder ordet "kom" som signal. Först gick vi framåt och sedan började jag backa och bjöd in Bröta att vända och komma emot mig. Denna signal är superviktig för det är så man får hästen tillbaka om den tappar koncentrationen och börjar gå iväg. Det gick riktigt bra så därefter släppte jag Bröta lös och tränade på samma saker utan grimma och grimskaft. Vi gjorde allt i skritt och trav och inkallningen var riktigt fin. Sedan testade vi även med lite löslongering i trav och galopp och inkallning i galopp. Bröta var så fantastiskt fokuserad på mig och jätteintresserad av att vara med. Detta få vi träna mer på! Som av en händelse kommer Rebecca Dahlgren hit till Gotland nästa helg och håller kurs och hon ska dessutom ha en uppvisning där hon berättar hur hon arbetar med frihetsdressyren. Den ska vi åka och titta på!

Det sista vi tränade på var början till att buga och ligga ner. Jag lyfte ena framhoven och tryckte bak bogen lite så att hon skulle lägga lite mer vikt bakåt. Tanken är att man ska lägga ner hästens framben så att den bugar, och därifrån få den att lägga sig ner. Jättekul!

Idag var det spännande att sitta upp på Bröta, för att se vilken känsla vi kunde få idag. Det är ju lätt att man förväntar sig att det ska gå lika bra som det gjorde senast och blir besviken om det inte blir så. Igår hade jag ju dock lektion och instruktörsögon på mig som kunde guida mig rätt. Idag fick jag lita på mig själv och på Bröta och det gick faktiskt över förväntan! Jag kände direkt i sitsen att jag hade bakbenen på plats under rumpan och jag lyckades slappna av bra även när jag böjade jobba i skolorna. Jag märkte att de gånger jag tappade känslan berodde det på att min tyngdpunkt for upp. För att få ner den visualiserar jag mitt stabila centrum genom min karusellhäststång som en skorsten som kan vidgas i alla ledder. Den är öppen inuti och när jag andas in blir den lite bredare och när jag andas ut blir den lite smalare. Den breddar sig både fram, bak och åt sidorna. Genom denna visualisering känner jag min tyngdpunkt falla neråt genom skorstenen och då kan jag börja rida med mitt bäcken igen. Jag märkte att när jag började rida i min bröstkorg, dvs börjar mina vridningar till sluta och öppna där, så for tyngdpunkten upp som ett brev på posten. Jag måste verkligen koncentrera mig på att hela tiden utgå från mitt bäcken. Det är i bäckenet ridningen startar och det "vet" man intellektuellt men man ska "veta" det i sin kropp också. Det gick så fint och jag fick mjuka bakben som bar, och när jag samlade lite kände jag hur bakbenen mjuknade mer och bar upp bättre. Jösses vad spännande den kommande tiden kommer att bli! Nu kan söta Bröta verkligen börja skola min sits. Måste jobba med finjusteringen bara så att jag slutar göra för mycket och för stort.

Jag jobbade även de tre andra hästarna idag. Med Mira och min träningshäst var det återigen jobb med ledövningar och fokus på böjning och att följa min kropp. Det gick riktigt bra på voltspåren och båda hästarna böjde sig fint. Jag blev riktigt förvånad över hur bra de båda jobbar på. Längs fyrkantspåret jobbade vi med öppna och sluta. Öppnorna går fint men båda har en ytterbog som vill falla ut i ena varvet i slutan. Det är jobbigt att hålla in bogen samtidigt som bakbenen skall tas inåt och alla fyra ben ska röra sig framåt. Mycket att hålla reda på men det blir lite bättre för varje dag. I deras lättare varv gör båda fina slutor nu, några steg i taget.

Den fjärde hästen att tränas idag var Tristan, en kallblodstravare som normalt tränas av Celina. Hon har bett mig träna honom lite medan hon är i Danmark hos Bent. Tristan är väldigt obalanserad i sin kropp efter år av travträning och -tävling. Jag jobbade honom i groundwork och fokuserade på att hitta bended straight. Tristan faller gärna ut med ytterbogen så vi jobbade på att hålla den kvar på spåret. Jag longerade även lite och började i skritt och bad i princip bara om att gå runt mig utan att falla utåt och dra i linan. Mycket varvbyten blev det för att få honom att börja balansera upp sig själv.

#ridkonst

Idag fick jag gåshud när jag red Bröta. Det var så alldeles, alldeles underbart! Vi smälte verkligen samman till ett. Jag har tidigare skrivit att vi smält ihop och fått lite kentarukänsla, men tidigare gånger bleknar mot dagens träning. Det vi tidigare har uppnått var inget mot idag!

Den här veckan har lektionerna med Hanna fortsatt med fokus på att lösgöra mina axlar och dessutom även lösgöra min ryggrad och få den följsam. Jag vill kunna släppa igenom rörelsen från hästen genom hela min kropp. Givetvis får man då börja öva på marken. Ryggradsövningar som jag har gjort är att gå från bäcken upp till nacken och i varje del av ryggraden föra den fram och tillbaka. Gå upp för ryggraden och därefter ner igen.  Man märker snabbt att vissa delar av ryggen är väldigt rörliga och andra sitter mer fast och är stelare. Det viktiga är att inte hoppa över de stelare delarna utan att verkligen försöka jobba med dem. Det behöver inte bli perfekt, men fortsätter man så blir det lite lättare för varje gång! En annan ryggradsövning är att snurra de olika delarna i ryggraden i en cirkel, både framåt och bakåt, som om man hade en rockring.

Idag jobbade vi även med en ny favoritövning, ormen eller (eftersom det är roligare att skriva masken Mia än ormen Mia) som jag valt att kalla den; masken! Masken innebär att man lägger sig raklång på marken med magen nedåt. Sträck armarna över huvudet så att du blir så lång som möjligt. Därefter börjar du maska dig framåt, genom att dra dig fram med hjälp av bäcken och axlar. Det är bara att börja åla på! Denna övning gav fin rörlighet och även stretch. Till saken hör att jag igår kväll stretchade och tryckte ut muskelknutor i höfter, rumpa och lår så jag kände mig lagom demolerad från navel till knä, men efter mitt maskande så kändes det helt ok igen. När jag reste mig upp för att gå några varv kände jag mig väldigt grundad. Superhäftig övning! Masken Mia var redo att rida!

När jag väl satt upp på Bröta var jag så otroligt avslappnad redan från början och min tyngdpunkt låg långt nere mot marken. Efter en liten stunds arbete och än mer avslappning smälte Brötas och min ryggrad ihop. Då fick jag i uppdrag att börja göra små öppnor och skolor. Genast spände jag mig lite men jag fick tänka mig själv som ett timglas. Ju mer jag koncenterar mig desto större avslappning blir det i mig. Avslappningen är som sanden i timglaset och den rinner ner och ner och jag blir bara tyngre och mer grundad ju mer jag arbetar och fokuserar. Jag har ju så otroligt lätt för att spänna mig så fort jag gör något men denna tanke hjälpte mig att slappna av. Det var då det hände. Jag fick en så total sammansmältning med Bröta och jag bara vred mitt bäcken för att göra skolorna och Bröta följde med. Jag hade henne så totalt i min sits att dett räckte med små, små impulser för att be om vad jag ville. Jag gick med Brötas bakben, och benen bara gav. Det fanns inget push eller motstånd i benen utan de bara mjuknade och gav allt. Det var så fantastiskt att jag fick gåshud där jag satt. Även nu när jag skriver, många timmar senare, ryser jag när jag tänker på det.

Idag tränade jag även Mira och en träningshäst som jag har en månad. De har lite samma problem med stelhet och en bog som gärna vill falla ut. Jag jobbar dem båda lite liknande, med fokus på ledövningar. Denna veckan har jag kombinerat ledövningar som jag lärt mig från Celina (när man leder hästen framlänges, gåendes på sidan om hästen) med den typ av ledövning som Christofer Dahlgren visade på ARena (där man går baklänges, som i groundworkposition). Ja, eller jag ska väl säga att jag blev inspirerad av hans ledövning. Kan väl inte gärna påstå att jag vet exakt hur han gör efter att ha sett en enda teroilektion. Nåja, hästarna är verkligen med på noterna och båda lyckades böja sig i både öppna och sluta, i båda varven! Jag blev så ofantligt stolt över båda hästarna för de kämpade på och försökte och försökte trots att det var jobbigt. Det är så fantastiskt när man känner att man mentalt har med hästarna och att de verkligen vill göra vad man ber om. Gåshud igen!

#ridkonst

Ja jag tror verkligen att jag platsar i department of silly walks numera... Jag går runt och rullar mina höfter, tar dem uppåt och neråt och min armar och axlar rullas runt, fram och tillbaka osv. Allt som ett sätt att lära känna min egen kropp, släppa spänningar och hitta goda positioner. Jag är säker på att det ser ganska lustigt ut får en utomstående.

Idag fokuserade vi återigen på axlarna under min ridlektion på Bröta och idag hoppade jag upp utan föregående behandling, så att vi skulle se om det blivit någon skillnad. Jag kunde hålla armpositionen hyfsat men jag var inte riktigt lika mjuk som efter gårdagens pass med bhandling före. Vi jobbade vidare med att kunna vara avslappnad även om jag använder armarna. Med vänster arm lyckas jag hålla de onödiga spänningarna borta, vare sig den agerar tygelhand eller spöhand men höger arm var svårare. Jag lyckades hitta och behålla avslappningen i höger som tygelhand men då den var spöhand var det riktigt svårt. Ett spö innebär ju större rörelser och så fort jag rörde lite mer spände jag till i axeln. Med Hannas övningar lyckades vi dock hitta moment av avslappning även i rörelse. Måste träna mycket på detta känner jag! Så fort jag spänner axlarna åker nämligen armbågarna ut som om jag skulle dansa fågeldansen. Nu ska jag träna på att hålla överarmen bara rakt ner och vinkla armbågen och röra underarmen utan att göra några större åthävor i axeln. Funkar bättre om man vrider om underarmen så att handflatan pekar uppåt istället för åt sidan eller neråt. Idag hade vi dessutom besök på gården av av en gammal vän till mig, Anette. Det är riktigt trevligt med besök så är du på gotland i sommar så hör av dig och se om det passar att titta in!

Jag får fortsätta i department of silly walks! Nu bär det av till ARena där jag ska hjälpa Hanna att informera om Gotlands ridakademi och om akademisk ridkonst i allmänhet. Vi ses väl där?!

Idag har jag suttit på Mira för första gången och det gick fint. Hon fick massor av beröm och godis. Godiset var det intressanta och vad som var på ryggen spelade inte så stor roll. Jag satt upp från pallen och så tog vi några steg bort och så hoppade jag av. Inte det minsta dramatiskt, precis som det ska vara!

Då Celina är i Danmark nu en månad och tränar för Bent och förbereder sommarakademin får vi lektioner av Hanna. Jag har känt att mina axlar är spända så detta har vi fokuserat på under gårdagens och dagens lektion. Igår började Hanna med att lösa upp lite spänningar genom att föra min armar och skuldror åt olika håll, trycka lite, dra lite osv. Lite tusen nålar blev det också! Efter en arm fick jag resa mig upp och gå ett varv för att känna hur det kändes och armen som var behandlad kändes verkligen närvarande och levande, medan den obehandlade armen mer hängde som en död lem och inte riktigt kändees som "min". Men min "döda" arm fick därefter behandling och till slut hade jag två "levande" armar igen. Då var det dags att hoppa upp på Bröta. Jag fick ganska snabbt byta det grepp varmed jag håller spöet på, från att greppa det med hela handen till att mer hålla det som en fiolstråke. Anledningen var förstås att jag med mitt helhandsgrepp lätt triggar igång de spänningar som jag har i axlarna. Jag märkte att så fort jag behövde ta något mer i tyglarna så stelnade axlarna till. Endast då det räckte med riktigt små och fina tag klarade jag av att fortsätta vara avslappnad. Jag fick i läxa att gå ut och hitta mig en kvist till spö, så att jag får ett spö med rätt balans för min hand. Det räcker faktiskt inte att ta första bästa pinne utan man måste testa dem lite, jonglera runt dem i handen som en drillflicka så att man känner om man kan hantera dem på ett bra sätt eller inte. Det slutade med att jag kom hem med tre pinnar, varav en var riktigt bra och de andra kändes ok, något att ta till i nödfall om det skulle behövas.

Dagens lektion började med mer lösgörning av min axlar och lite övningar där jag fick öva på att släppa loss höfter och axlar och röra mig i en mjuk takt medan allt gungar på fritt. Riktigt bra övning! Sedan var det dags att sitta upp på Bröta och jag skulle behålla känslan av frihet och gung. När jag är fri i kroppen gungar jag i takt med hästen och min ytteraxel gungar runt och fram med hästens ytterbog medan min innersits gungar ner med innerbakbenet. Kort sagt, jag följer verkligen rörelsen! Det gick så bra och Bröta följde verkligen med runt på volten och böjde sig riktigt fint. Detta innebar ju förstås att jag inte direkt behövde ta något i tyglarna och därmed hade vi skapat en god spiral för avslappning i mina axlar och övriga kropp vilket gjorde att Bröta böjde och följde mig och allt blev bättre och bättre. Vi ska fortsätta detta arbete imorgon och därefter bär det iväg till ARena.

#ridkonst