Idag glänste lilla Mira! Vi galopperade för första gången på volten uppsuttet. Ja, volt och volt, den var ju inte helt rund... Men det var åtminstone inte fyrkantspåret. Innan galoppen hade vi fått till ett fint arbete i trav.

Jag börjar alltid mitt travarbete med Mira på volten och ökar och minskar voltstorleken. Då vill jag känna att hela hästen (både bog och bakdel) flyttar sig i en spiral ut och in och att hon stannar mellan hjälperna. Höger varv brukar vara lite lättare men idag fick vi efter lite arbete till det fint även i vänster varv. Jag fick se till hålla efter bakdelen ordentligt så att den inte börjar sladda efter bogen, och när jag hade med hela kroppen så kommer såklart böjningen av sig själv. Att öka och minska volten är en väldigt bra övning och man känner ganska lätt om hästen håller ihop eller om det är någon del som faller ut. Vi fortsatte med lite travöppnor på fyrkantspåret. Höger varv är riktigt fint men i vänster blir det gärna att Mira vill kliva in i banan. Det är bara att be om lite och vara nöjd så. Duktiga Mira!

Idag blev det mer galopp. Jag började med Bröta och tog galoppen ganska snart in i passet. Efteråt vill jag kunna trava med lite lagom lugn. Det var Bröta inte alls med på. Hon var så arg och irriterad för att jag inte lät henne springa iväg. Det tog lång, lång tid innan hon lugnade ner sig och då tog vi en galopp i andra varvet. Sedan samma visa med lång irritation och hets innan hon till slut lugnade ner sig och vi avslutade passet. Jag kommer ihåg när jag först började med traven. Det var precis samma visa då. Sådan otrolig irritation och hets över att inte få springa iväg. Jag får väl pröva några dagar på det här viset och se om det blir bättre. Den övriga ridningen blir ju tillfälligt sämre men jag kasne helt enkelt får ta den en period för att lyckas få ordning på galoppen.

Med Mira gick galoppen desto bättre! Vi galopperade några varv på fyrkanten i vardera varv. Redan nu är den galoppen bättre än Brötas! Jag har en känsla av att Mira får lära mig galoppera innan det kommer att fungera på Bröta. Lilla söta Mira är så vänlig och när jag bad henne om hjälp med galoppen så kändes det lite som om hon sa att vi fixar det tillsammans.

Idag inleddes eran där jag har äran att jobba få jobba i uppsutten galopp med två hästar. Mira och jag tog våra allra första uppsuttna galoppsprång tillsammans idag. Vilken lycka! Det var en helt annan galopp än den jag är van med från fröken vild kallblodstravare. Nu var det stora, mjuka språng och en helt annan känsla. Både fattning och styrning har vi mer att träna på men nu äntligen är vi igång!

Jag har ju tänkt att tag att det är läge att börja med den uppsuttna galoppen och idag var det helt enkelt dags. Fina Mira hjälper mig så mycket med galoppen. Hon har gjort under för min och Brötas longergalopp och hon kommer att göra under för min och Brötas uppsuttna galopp. Mira och jag har ju inte några galoppspöken så som Bröta och jag har och då slappnar jag av och hittar känslan på ett annat sätt.

Jag har tänkt mycket på hur olika utbildningsväg det är med Mira och Bröta. Bröta är den vilda, lättstressade och jag vet inte hur mycket upp och ner det gått för oss tillsammans. När det går bra är Bröta helt magisk att rida. Det är så underbart och hon är så mjuk och känslig. Sen slår stressen till och allt är stelt och kantigt. Jag tror dock att en del av Brötas mentala stress beror på hennes problem i bakkärran. Nu har jag dock förhoppningsvis hjälp på gång för det. Brötas och min utbildning har varit så oerhört fokuserad på mental avslappning (för både häst och ryttare) och att få en stillsam hastighet. När jag rider i trav måste jag göra det ganska samlat för om jag släpper fram henne i längre form rusar hon iväg. Det går helt enkelt inte att få till en vettig ridning i snabbt tempo. Jag har skrittat och skrittat och skrittat med Bröta, trav var i början så svårt för hon bara sprang iväg och nu är det lite likadant i galoppen. Mira är väldigt annorlunda. Där behöver jag trav och galopp för att få upp energi och få henne att kliva fram. Det gäller helt enkelt att se individen och försöka hitta en utbildningsväg som passar.

Idag blev det uppsutten galopp på Bröta igen. Jag började ju med uppsutten galopp i början av sommaren men det fungerade inte så jättebra och jag har galopperat på longerlina sedan dess för att stärka Bröta och få henne mer mentalt avslappnad i galoppen. Idag var det dock dags för en riden galopp och trots allt blev det vår bästa galopp någonsin. Det finns mycket mer att hämta i form av min egen avslappning och fattningen blev ju sisådär, men det var galopp och den var relativt lugn i Bröta-mått. Kul! Jag måste få in galoppsitsen i mig själv så nu går jag runt och tänker mig galopp. Den mentala träningen för den förvända slutan har ju varit fantastiskt bra så det ska säkert fungera på galoppen också. För övrigt jobbar vi på med piruetter, diagonalsluta och förvänd sluta. Bröta är så otroligt duktig och kämpar för att klara av det.  Jag är mäkta imponerad över travpirutterna. De är ganska centrerade och det är tungt så jag begär inte så mycket i taget. Duktiga Bröta!

Med Mira fann jag nya nycklar i ridningen idag. Vi jobbade med minskning och ökning av volterna  (storleksförändring av volterna, ej öka/minska farten) i både skritt och trav. I skritt gick det som en dans ganska snabbt men traven var riktigt jobbig. Till slut fick vi dock till fina ökningar och minskningar främst för sitsen. Det är så häftigt när man känner hur hästen bara följer med sitsen antingen inåt eller utåt. Riktigt duktigt!

Idag forsade tårarna ned för kinderna efter mitt och Brötas pass. Det var fina tårar, tårar av glädje. Hästarna har fått vila en vecka efter vaccineringen och idag var det dags att träna igen. Min plan var att ta det väldigt lugnt och fokusera på mjukhet och avspänning hos både häst och ryttare.

Även om jag inte fysiskt har ridit den senaste veckan så har jag ridit i tanken, många gånger. För varje gång jag mentalt rider så går det bättre och bättre och jag blir mjukare och mer följsam. Idag överförde jag det till ridningen. Jag kunde sitta med i rörelserna så fint och jag kände hur nöjd Bröta var med mig. Vi bara gled fram och allt kändes toppen. Slutligen testade jag "svåra linjen" i väpnarprovet. Då rider man ur hörnet ut på lånsgsidan, tar ett par steg i öppna och glider över i en diagonalsluta in mot mitten, samlar och vänder tillbaka till långsidan genom en travpiruett och med påföljande diagonalsluta som övergår till en förvänd sluta när man kommit ut till långsidan och den rider man genom hörnet till mitten av kortsidan. Vi har arbetat med den linjen nu ett tag och den är jobbig. Jag sitter lätt emot och spänner mig lite och då gör jag det svårt för Bröta. Nu satt jag bara med i rörelsen och Bröta kämpade heroiskt för att orka igenom. Vi var ända ute i hörnet i den förvända slutan! Tidigare har vi genat rejält för att göra det lätt men nu bara kämpade vi oss igenom. Jag satt bara mjukt och hejade på Bröta och berättade hur duktig hon var och hur vi skulle fixa det. Rent spirituellt kopplade vi ihop så fantastiskt i den där linjen och jag kände hur Bröta tog i för kung och fosterland. Hon gav mig allt och vi lyckades tillsammans! Jag skrattade och grät om vartannat och gav massor med godis. Älskade, älskade pålla, tack för denna dag!

Wow vilken träning det blev idag! Bröta var fantastisk och det var så härligt att rida henne. Redan från start kändes det som om hon verkligen var med. Jag började med lite work-in-hand, alltså att jag står på hennes yttersida och "rider från marken". Det är en väldigt bra skolning för handen och det blir tydligt hur hästen svarar på hjälperna. Jag har knappt jobbat med work-in-hand alls så det var väldigt kul att komma igång med det.

Sedan satt jag upp och var noga med att begära ställning men inte så mycket böjning. Bröta har ju lite grand fallit på ytterbogen i höger varv och därför har jag på senaste jobbat mycket med att flytta bogar och bakdelar in och ut för att sedan placera henne mitt emellan hjälperna och få henne att stanna där. Vi ökade och minskade volten lite, men gick ganska fort över till skolorna. Det gick så fint och mjukt idag så jag fortsatte med lite piruettarbete. För att samla Bröta till piruetten sitter jag lite djupare och vinklar bäckenet och tänker mig att energin från hennes bakben går genom min kropp rakt upp genom huvudet. Jag vrider överkroppen en aning åt det håll jag vill åt, släpper ner inner sitttben och mjuknar allt vad jag kan. Steg för steg ber jag sedan bogen kliva runt. Ibland hetsar Bröta runt i piruetterna, så att hon i princip nästan faller igenom dem och rätar ut sig. Då är det bara att stoppa upp, be om böjning och sedan be om ett steg i taget. När jag verkligen fokuserar på böjningen så brukar det bli bra.

Efter piruetterna vidtog travarbetet och det gick mjukt och fint från början. Vi växlade mellan öppna och sluta på volten och red därefter ut på fyrkanstpåret och gjorde samma sak. Här fick jag en fantastisk upplevelse av att flytta bogen. Bröta hetsar gärna och gör för mycket. Ber jag henne flytta bogen lite så säger hon javisst och så har hon flyttat 30 cm. Idag kunde jag be henne flytta över sin vikt jämnt över frambenen och hon gjorde det. Det var bara en justering på någon cm i manken och det gjorde en sådan skillnad i ridningen. Härligt! Jag bara satt på henne, mjuknade och tänkte rakt i ming kropp och med en liten, liten impuls av tygeln på bogen så flyttade hon över vikten jämnt.

Jag jobbade lite med diagonalsluta, piruett och förvänd sluta också och även det gick mjukt och fint. Travpiruetten är lite jobbig och blir inte supercentrerad men vi har en bra grund att jobba vidare på. Likadant är grunden till den förvända slutan fin men vi behöver lite mer styrka och smidighet för att klara av att gå genom hörnen på fyrkanten. Nu genar jag rejält i hörnen för att underlätta för henne. Men vilken häst!

Med Mira fokuserade jag på skrittarbetet uppsuttet idag och jag jobbade med öppna och sluta på volt och rakt spår. Vi fick riktigt fina öppnor på rakt spår och hyfsade slutor. Slutligen jobbade jag en stund i traven och fortsatte med öppna-arbetet från igår. Återigen fick jag pröva några gånger innan vi fick en sidvärts-rörelse och inte enbart en häst som håller på att gå in på ridbanan. Hon var jätteduktig och jobbade på när hon förstått och vi fick till hyfsade öppnor. Fina Mira!

#ridkonst

Idag var Mira riktigt, riktigt duktig! För att få igång energi jobbade jag en kort stund i longering och galopperade och travade om vartannat. Därefter satt jag upp och kollade av skrittarbetet, men fokus idag var på traven.

I traven ökade och minskade jag volten och därefter jobbade jag lite med skolorna på volten. För att byta varv rider jag en snett igenom och tidigare har Mira stannat upp på diagonalen och inte sökt fram ordentligt, med sänkt rygg som följd. När jag sedan kommit in på nya volten har hon hittat formen igen. Idag försökte jag rida mer energiskt och få henne att söka fram även på rakt spår på diagonalen och fyrkantspåret. Efter en liten stund slappnade hon av och klev på framåt och sökte sig fram och ner. Duktiga, duktiga Mira! Det gick så fint så att jag till och med bestämde mig för att för första gången testa öppnan på långsidan i trav. Det krävdes några gångers försök innan jag fick henne sidledes längs med staketet istället för att bara forsätta in på ridbanan. En jättebra början och nu får jag träna mer på det.

Med Bröta gick det lite småknackigt idag. Jag får till riktigt fina steg men de varvas med stelhet. Efter förra veckans superpass när allt var så mjukt och fint trodde jag att jag skulle kunna rida bort Brötas bakdelsojämnhet, men nu är jag mer tveksam. Jag har kontaktat en kiropraktor så får vi se vad det är där i bakdelen som spökar.

#ridkonst

Mitt intressanta sitsarbete fortsätter, men idag var det med Mira då min sambo tränade med Bröta. Det blev ingen vattenpölsterapi med Mira då paddocken torkat upp till idag. Måste ha regnat betydligt mindre i Kungsbacka än i Göteborg. Inte mig emot!

Men Mira började jag från marken med öppna och sluta på rakt spår i groundwork, lite piruetter, diagonalsluta och förvänd sluta. Vi har lite mer kvalitet att hitta i diagonalslutan och den förvända slutan men jag tror faktiskt att vi hade klarat groundwork/longe-provet som det är idag. Jag anser mig därför ha uppnått mitt första mål med Mira för sommaren. Nu återstår det mål jag satte för några veckor sedan: Att jag ska rida galopp med Mira innan sommaren. Innan dess ska vi dock hitta lite mer kvalitet i ridningen.

Efter groundwork-delen longerade jag och varvade galopp för att få fram energi med travarbete. Vänster varv känns riktigt bra men i höger vill den där ytterbogen fara ut och inner bak vill inte riktigt kliva in under tyngdpunkten. Jag fortsatte arbetet med att få Mira svara på lätta hjälper och flyttade omväxlande ut och in bogen samt ut och in bakdelen. När hon vill ignorera min inflyttande boghjälp stannar jag, förtydligar och ber om samma sak på nytt i trav. Jag släppte ut henne på en rejält stor volt och manade på henne i friskt tempo. Så fort volten blev för liten orkade hon inte kliva fram med inner bak och då föll hon på ytter bog och likadant var det så fort det blev undertempo. Det blev betydligt bättre i höger varv men vi har en del jobb kvar innan vi når samma känsla som i vänster varv.

Efter longerarbetet satt jag upp en stund. I skritt kollade jag av flytt av bog och bakdel och sen kom jag fram i trav. Igår ville hon inte alls gå fram och stannade i traven flera gånger men idag flöt det på fint. Miras trav är betydligt skumpigare än Brötas så jag fick jobba lite mer med min sits och balans. Jag har en ovana att titta ner på hästen medan jag rider men med Mira så tittade jag upp framför mig och rätade därmed upp den över delen av ryggen och nacken. Jag kände hur luften började flöda mer fritt ner till mina lungor och hur mina höftböjare aktiverades och stagade upp mig så att jag satt stadigare utan att behöva använda magmusklerna för att trycka ner mig själv i sadeln. Jag hittade helt enkelt bättre balans än jag gjort tidigare och därmed kunde jag sittta djupare och mer avslappnat. Jag experimenterade lite med mina roterande höfter och undersökte hur mycket jag skulle göra för att få bäst mjukhet. Det blev verkligen skillnad i traven idag. På volten blev det mjukt och fint och jag kunde lätt aktivera inner bakben och få tillbaka böjning och mjukhet när hon var på väg att tappa det, genom en liten touch med skänkel och en lite aktivare höftrotation.

Nyckeln idag var att räta upp nacken och övre delen av ryggen. Jag måste verkligen jobba bort min ovana att titta ner på hästen. De blir en sådan känsla av frihet i bröstet när man rätar upp sig, för först då kan man andas riktigt fritt och flylla lungorna med luft. Inandningen går "automatiskt" med hjälp av diafragman och man behöver inte ödlsa kraft på att varken dra in eller pressa ut luften ur lungorna. Det bara blir ett stilla, lugnt flöde och avslappning.

#ridkonst