Igår började ett ridläger för Elise Nilsson på gården där mina hästar är uppstallade. Jag skulle vara med och titta som teorideltagare, men det bar sig inte bättre än att jag efter att ha tittat en förmiddag anmälde mig som hästekipage! Det fanns plats, hästarna är redan där och jag blev så väldigt sugen på att vara med efter att ha tittat en stund. Att träna för en ny tränare är ju alltid lite nervöst men jag gillade hur alla ekipage fick jobba med att flytta hästen för sin kropp, få kontroll över bogarna och användandet av lätta hjälper. Jag tänkte att här kan jag lära mig massor.

Mina lektioner blev en riktig ögonöppnare! Gör om gör bättre! När man rider mycket för sig själv så är det lätt att man blir hemmablind. Jag har fallit i "samlingsfällan" med Bröta! Om man samlar och samlar och inte rider fram så kommer till slut hästen bara bli långsam och man kan inte rida fram alls. Japp, där är vi. Nåja, det är ju inte värre än att man kan bättra sig.

Under lektionerna började vi om från början. Back to basics. Vi jobbade med de indirekta tyglarna och förandet genom min kropp. Från marken helt ok men när jag satt upp så blev det pannkaka. Jag red en volt på långa tyglar och lilla Bröta ställde om utåt ganska mycket. Det var mitt ytterknä som låg och tryckte! Har haft det problemet tidigare och Bröta är känslig så jag förvirrar helt enkelt henne. Ber om flera saker samtidigt. Jag fick sluta använda mina skänklar och tyglar och använde spöet precis som jag gjorde under groundwork-passet. Det gillade söta Bröta och sa javisst, detta ställer jag upp på. Som vanligt är det sig själv man måste jobba med, bli tydligare, bli mjukare. Nu ser jag fram emot kommande lektioner!