Som mäklaren säger location, location, location säger jag som ryttare timing, timing, timing. Det är så viktigt att kunna sätta in rätt hjälp i rätt stund och detta stod på dagens schema.

Passet började med stillastående handwork och det går lite bättre för varje gång att hitta och ta bort blockeringarna så att vi flyter runt mellan öppnan och slutan. Det är just att komma runt i slutan som vi har lite problem med. Jag har helt enkelt fuskat tidigare och mer tänkt vinkling av bakbenen, dvs halten, än slutan. Antagligen för att det har varit så svårt för mig emellanåt att komma runt i slutan. Men nu börjar jag hitta det och då tränar jag runt, runt, runt istället. När det blir lättare för mig att hitta runt mellan skolorna plockar jag in halten igen och begär vinkling av benen.  

Idag fick jag låna Celinas Bent-Stubben-sadel och de är helt gudomliga. Jag har ju ridit i en sådan förr, när jag var Celinas praktikant, men sedan dess har jag ridit barbacka. Barbacka är jättebra för att träna balansen och jag har helt enkelt ingen sadel så då är det inget annat att göra än att rida barbacka. Problemet med barbacka är att både Bröta och Mira är väldigt breda och det känns i ljumskarna. I sadeln kommer jag upp en aning över ryggen och då blir det lite smalare för min ljumskar och då kan jag slappna av bättre. Härlig känsla av att sitta i en Stubben-sadel igen.

I det stillastående arbetet insåg jag att min vänstersits är väldigt ostabil. Det var stört på omöjligt att stå stilla och arbeta för Bröta flyttade sig hela tiden något steg, vilket berodde på att jag lättade ur sadeln. Jag fick instruktioner om att sitta till och bli stabil men det var lättare sagt än gjort. Till slut lyckades vi ändå stå stilla och flytta runt mellan skolorna. När jag bytte till höger sida var det inga problem att stå stilla. Jag är betydligt mer stabil till höger och detta är ännu ett bevis på att min högersida nu är den bättre sidan. Helt otroligt med tanke på vår tidigare historia och problem i höger varv.

Efter det stillastående arbetet var det dags för skritt och arbetet med timingen av hjälperna. Först fick jag hitta min volt och sätta en öppna eller sluta i Bröta och därefter började jag plocka in bakbenen i sitsen. Ju mer uppmärksam jag blir på min sits desto mer inser jag hur mycket Bröta springer ur den. Jag fick jobba rejält med att sitta till för att få henne stanna kvar i min sits. Samtidigt får jag inte stanna kvar i stumheten utan jag får sitta till och därefter genast cirkla mina höfter och begära schwung. När jag hade bakbenen på plats började jag balansera upp Bröta mitt emellan hjälperna och sedan skulle jag försöka börja växla mellan öppna, sluta, framåt och samling. Här kom verkligen timingen in. När jag växlar mellan framåt och samling gör jag det genom att sitta till och minska mina höftrörelser. De höftrörelser jag syftar på är alltså den cirkel fram ned, bak upp som en helt avslappnad höft gör om den följer hästryggens rörelse. I samlingen tänker jag mindre fram och mer upp i mina höfter och när jag går fram tänker jag större cirkelrörelse. I framåt hade jag dock lätt att bara släppa iväg Bröta och låta henne springa ur sitsen. Jag skulle tänka mer passage i fram. Jag vill alltså inte ha en fram och fall på bogarna utan en fram och upp och därför är passagetanken bra för mig. I slutan tänker jag mig mina höftrörelser mot inner bog och i öppnan mot ytter bog, för att visa vägen jag vill ta till hästen. Det var lite svårt med timingen för när jag växlade mellan öppnan och slutan tappade jag ofta min sits en aning. Jag fick alltså sitta till och långsamt, långsamt växla mellan skolorna. Ge det tid och sitt till i precis rätt ögonblick och så tygelhjälper på det. Jo tjena, simultankapacitet som heter duga krävs här!

Min läxa över helgen blir att träna på timingen av hjälperna och att rida längre och längre perioder i balans. Jag ska nog faktiskt ta ett pass till nu på kvällen och känna av hur vi rör oss.

Trevlig midsommar!

#ridkonst