Idag har jag haft min första riktiga lektion och jösses vad bra och nyttig den var! Celina är bara så otroligt komplett som instruktör! Idag var det stångbett på för första gången på ett bra tag och nu ska jag lära mig handens fina hantverk ordentligt. Jag ska jobba på att känna efter och ta emot information om hästen kropp via handen.

Jag måste bli mycket mer konsekvent i de direkta och indirekta tygeltagen, och se till att jag kan begära mer och mindre ställning utan att samtidigt få en sidförande verkan av den indirekta tygeln. Handen ska i princip föras som en joystick. Neutralläget är ovanför manken och tar du handen över manken till någon av sidorna blir det en sidförande, indirekt tygel. Tar jag handen framåt längs mankammen ger jag en större ram och mer framåt och tar jag handen emot mig kortar jag ramen och samlar upp. Givetvis måste jag ha bakbenen med mig för jag kan inte bara korta tygeln och tro att hästen samlar för den skull. Mer ställning får jag om jag vrider min underarm så att jag ser naglarna och mindre ställning får jag om jag vrider armen så att jag ser klockan. Det viktiga är att alltid återgå till neutralläget, ge en hjälp i taget och ge i handen. Jag har väl helt enkelt fuskat lite och bett om ställning och sidförande samtidigt, så nu är det lite svårare att bara ställa.

Vi började arbetet i stillastående. Först och främst gäller det att sitta rätt i, andas djupt och komma ner i sin egen tyngdpunkt under naveln. När det fungerade vred jag min tygelhand och bad om ställning. Jag höll 3+1-fattning, dvs stångtygel och ytter kapsontygel i en hand och inner kapsontygel i en hand. Om ställningen inte togs för stången hjälpte jag till med kapsontygeln. Fick jag även en sidförande effekt flyttade jag bara tillbaka bogen till neutralläge med en sidförande tygel åt andra hållet och sa att nej, inte flytta bogen, bara rotera huvudet. Här fick jag börja känna efter om jag hade genomsläpplighet i hästen (tyskan har ett bra ord för detta, durchlessigkeit) och kunde kände henne söka fram till handen. När jag kände blockeringar fick jag börja fundera på var i hästen de fanns och korrigera. T.ex kände jag en blockering under mig och den berodde på att bröstkorgen inte roterade ordentligt. Jag bad om mer rotation i min sits och lite mer ställning och voila så hade jag en mjuk häst som sökte fram till handen. I det här läget kände jag hur oerhört nära varandra öppnan och slutan ligger. Bröta blev väldigt ambitiös och ville göra allt för mig så vi började vobbla lite fram och tillbaka mellan öppnan och slutan. Där får vi jobba lite på att hitta lugnet i både mig och hos henne så att hon kan vila i mina hjälper och inte behöver prestera hela tiden.  Hmm, sådan matte sådan häst. Det där med att hela tiden vilja prestera är ju något som jag själv är skyldig till och jag fick mig en riktig aha-upplevelse om det idag.

När vi började skrittarbetet fick jag först andas och hitta min tyngdpunkt. Därefter plockade jag först in inner bakben i min sits och när det var på plats så bad jag ytter bakben komma in i min sits. Först därefter kunde jag be om ställning i nacken. Så länge hästens bakben inte kliver på fram mot tyngdpunkten så kan man helt enkelt inte göra något finlirsarbete. Det var här min aha-upplevelse om prestation kom. När jag hade Bröta fint i min sits och skulle gå vidare i arbetet spände jag mig i min iver att göra rätt och göra det genast så det blev bara pannkaka. Dessutom for min egen tyngdpunkt rakt upp i bröstet. När jag andades djup och tog ner min tyngdpunkt under naveln så var Bröta direkt i min sits igen och det blev mjukt och fint. Det här hände flera gånger. Jag spände mig och min tyngdpunkt for upp i bröstet och Bröta föll ur min sits och hjälper, jag andades djupt, fick ner min tyngdpunkt och Bröta kom in i min sits igen. Så tydligt och en riktig tankeställare för mig!

Ett par gånger när jag ställde mer i nacken (dvs roterar skallen) svarade Bröta med att ställa men även dra ner huvudet. Det var så härligt för när jag hade henne i min sits kunde jag bara sitta till lite och i sitsen be henne komma upp lite med huvudet.

Efter lektionen var jag oerhört trött rent mentalt för det var ett enormt fokus jag hade. Det är verkligen här och nu som gäller och strunta i alla störningar runt omkring.  Jag var så trött att jag fick gå och vila en stund efter lektionen. Det var dessutom ett led i att jag själv inte alltid behöver prestera utan kan få bara vara. Efter pausen var jag pigg och alert igen och njöt av att se Celinas träning.

#ridkonst

Igår var jag iväg med Celina hela dagen och tittade på när hon höll lektioner och så fick jag köpt ett par ridbyxor till. Jag insåg att jag kommit ner som månadselev med endast ett par ridbyxor! Jaja, det var kul att titta runt i tyska ridsportaffärer. På kvällen tränade jag Bröta en stund för att känna på henne efter resan. Det var lite stelt och kantigt för både ryttare och häst men det ska vi ändra på nu.

Jag ägnade en del av gårdagskvällen och morgonen åt att stretcha mina höfter och idag hade vi vår första lektion, där jag visade Brötas och mitt arbete. Skritten blev till slut mjuk och fin men någon bra trav fick vi inte till. Vi struntade i den och tänkte det är dumt att bråka och stressa fram den när vi nu har så gott om tid.

På eftermiddagen kom två lass med hö som vi lavade in på skullen och så byggde vi en liten gräshage till Bröta. Produktiv dag idag alltså!

Idag har varit ännu en lugn dag och jag har tittat på Celinas träning. Det är så kul att se hennes hästar igen och se deras utveckling. Det var ju ett knappt år sedan jag såg dem senast och mycket har hänt sedan dess. Bröta har fått vila även idag och jag tror att det verkligen spritter i oss av vilja att sätt igång. Själv sitter jag och rider i tankarna och Bröta verkar också intresserad av att sätta igång. Imorgon ska vi iväg hela dagen då Celina håller lektioner hemma hos sina elever, men jag tänkte ta ett eget pass med Bröta imorgon så är vi sedan redo för våra lektioner.

Jag har precis avslutat Bents nya bok ”Academic art of riding” och jag gillar den skarpt! Det är mycket nytt sedan de två tidigare böckerna och går in lite djupare på detaljerna, men ändå väldigt lättläst. Kan verkligen rekommenderas för alla som kommit en bit på vägen. Är man helt nybörjare är nog de två tidigare böckerna lättare att börja med. Jaha, då får jag väl sätta tänderna i Guérinière nu då!

Det var ju inga problem med internetuppkopplingen så jag kan blogga som tänkt!

Det blev en lång resa till Tyskland. De sista 15 milen var enorma köer på autobahn så när vi äntligen rörde oss framåt i 30 km/h tyckte jag att det gick undan. Dessutom var det lite extra spännande då jag i god tid hade laddat ner en offline-gps till telefonen men ståendes på båten på väg att köra ut i Kiel insåg att jag bara fått online-versionen. Hmm, jag hade iallafall skrivit ner på papper hur jag skulle köra och det gick utmärkt ända ner till Dulmen där jag körde vilse och sedan blev upphämtad för vidare guidning till gården. Det är bara att skratta och se glad ut. Lång resa som sagt och vi var båda väldigt nöjda med att komma fram.

Såhär nöjd var Bröta med att vara framme. 

Jag stupade i säng redan vid nio och idag har jag tittat på Celinas träning och i övrigt har Bröta och jag bara tagit det lugnt och vilat. Min powernap blev visst 2 timmar lång och nu ska jag snart krypa till sängs igen, sådär lagom till nio. Hur kan man bli så trött av att sitta i en bil och köra? Det kanske är all stress från jobbet också som nu bara rinner av mig så jag kan bli sådär härligt hej och hå och bara ta allt som det kommer.

Gonatt!

Idag har varit en intensiv dag med alla förberedelser inför morgondagens avfärd till Tyskland. Veterinären var på plats vid halv ett och fixade friskintyg och sedan var det behandlingsdags för Bröta. Jag masserade och stretchade  hennes bakben och därefter tog jag ut henne i paddocken för att titta på hur hon rörde sig. Jag satt även upp några minuter i skritt för att känna på hennes rörelser. Det var en bröstkorgsrotation som heter duga till höger vilket vi inte haft på länge och höger bak klev på fint. Det är aningen kortare än vänster men det är en enorm skillnad mot hur det varit. Bröta var lugn och fin och inte det minsta stressad. Härligt!  :)

Mira fick ett kortare pass med groundwork och longering och sedan satt jag upp på henne. Det var ju ett tag sedan jag satt på henne och hon blev riktigt mjuk och fin på slutet. Sedan fick vi ha lite kvalitetstid då vi ju inte ses på en hel månad. Jag fixade hovar, borstade svansen och redde ut dreadlocksen ur hennes man. Jag vräkte i både pälsglans och silikon men det försvann ändå en del man på kuppen. Kanske ska ta och borsta manen lite oftare än aldrig i fortsättningen?

Sen förberedde jag transporten, packade utrustningen  och åkte hem och fortsatte med packandet. Imorgon ska jag ta det lugnt och fixa det sista och vid sex-snåret imorgon kväll går båten. Gissa om jag är taggad?! :)

Min tanke är förstås att blogga för fullt nu under min tid som månadselev, men tyvärr har Celina problem med internetuppkopplingen så vi får väl se hur ofta det kan bli. Men jag tänkte att jag skriver inlägg när andan faller på och i värsta fall får jag helt enkelt publicera många inlägg på en gång när jag väl får tillgång till uppkoppling.

Vi hörs!

Idag var det så dags att åka till osteopaten med Bröta och det var definitivt något fel på hennes högra bakben. Det var en muskel baktill som var trasig och det hade bildats mycket bindväv och var spänt. Det blev behandling med ljudvågor, massage och stretch. Jag ska fortsätta med massage och stretch och dessutom ska hon få ett antiinflammtoriskt örtmedel. Under behandlingen så släppte det otroligt mycket och det är bara att hoppas att det blir helt bra snabbt. Och det var ingen fara att ta med henne till Tyskland så det blir vi två som åker.

När vi kom hem hade jag ambitionen att träna Mira och jag tog ut henne och började träna men jag var inte riktigt mentalt närvarande och då var ju inte Mira det heller, så det blev mest lite klappar och kli och så fick hon komma ut i hagen igen. Imorgon får vi ta nya tag.

Regnet det bara öser ner... Idag var jag klädd i vinterjacka, regnbyxor, stövlar och mössa medan jag tränade hästarna. Alldeles typiskt för juni, eller? *drypande sarkasm* Men på lördag flyr jag till Tyskland och jag hoppas att det är lite varmare och torrare där än här. Det ska bli otroligt kul att åka iväg och mest troligt tar jag med Bröta. Imorgon ska dock en osteopat kolla igenom Bröta och säger han att hon inte bör transporteras av någon anledning så får det bli Mira som åker med.

Mira var superduktig idag. Jag jobbar, som vanligt, med lättheten för hjälperna och rundheten. Först ett par minuter i groundwork och därefter i longerposition. Att få till runda fina slutor är ju lite svårare på longen så jag får smyga fram mot groundworkposition för annars faller hon lätt in på innerbogen. Får jag bara inner bog på plats så är det inga problem att ta in bakdelen och få till en rund fin sluta. Låter jag inner bog falla in så kan hon visserligen ta in bakdelen lite grand, men rundheten är ju som bortblåst.

Mitt stora fokus idag var att se till att ytter bog kommer fram och runt på volten så att hon inte faller ut på ytterbogen. I skritt fungerar arbetet bra, liksom i höger varv i trav, men i vänster varv i trav vill hon lätt falla ut så där får jag vara på och be ganska ofta om att att bogen ska kliva fram och runt mot mig. Men idag var hon som sagt väldigt duktig och hon klev på fint.

Med Bröta gjorde jag bara en liten kontroll på longen, öppna och sluta i skritt och trav. Höger ben vill ju inte riktigt bära ordentligt och tar kortare klive emellanåt och även ställningen till höger är lite sisådär. Jag får igenom höger sida riktigt fint några steg men sen tappar vi allt igen så det visar ju på att där är problem. Jag är faktiskt lite nervös för osteopatbesöket imorgon, men han ska vara duktig så jag hoppas han hittar och får loss det som orsakar våra problem. Jag får rapportera imorgon hur det har gått.

#ridkonst