Idag har jag suttit och tittat lite på filmklipp från i somras, när jag var på Gotland. Det är så roligt att se för jag ser vilken otrolig utveckling som har skett sedan dess, i både mig och häst. Jag är själv mer medveten om min kropp och jag har jobbat mycket på min sits så den är både känsligare, mer precis och mer avslappnad nu. Min hästögon är också utvecklade och jag ser bättre om rörelsen är korrekt eller inte. Bröta har blivit mjukare och mer samarbetsvillig, och är betydligt mer rakriktad nu än då.

Jag funderar på det här med utveckling och det är tyvärr inte så självklart med utveckling. När jag själv började rida på ridskola var det ju en period när jag utvecklades mycket och började lära mig att rida, men sen hände inte så mycket mer. Utvecklingen nästan avstannade. Ja, det hände väl säkert lite grand men i princip kom jag inte vidare. Det är ju klart att det kan vara svårt på en ridskola, men jag ser även denna avstanning av utvecklingen hos privatryttare. Om man rider runt lite i skritt, trav och galopp och är nöjd med det, toppen! Alla har självklart olika mål med träningen och bara man själv avgör om man trivs som det är, men alla de som betalar dyrt för olika lektioner måste väl ändå vilja se resultat av det? Jag har svårt att förstå att man spenderar massor av pengar men inget händer. Då måste man väl kunna hitta en tränare som passar bättre för sig och sin häst?