Ja då har jag ändrat lite utseende på bloggen. Tänkte att bloggen rent grafiskt ska bli mer lik hemsidan, så att man vet vad som hör ihop.

Häromkvällen träffade jag härliga Salsanina och Eli, två norskor som tränar akademisk ridkonst. Jag tittade på när de tränade sina hästar och sedan satt vi och fikade och pratade akademisk ridkonst. Det var så otroligt roligt! Att få dela sitt intresse med andra initierade är fantastiskt. Jag har ju väldigt trevliga stallkamrater med stort tålamod som lyssnar när jag pratar om hur träningen går, men att prata med andra som är i samma situation och jobbar med samma saker är ändå väldigt annorlunda. De kan förstå vilken entusiasm man har inför bröstkorgens rotation osv. Små detaljer som är ack så viktiga, och som vi ofta jobbar mer medvetet med inom AR jämfört med ”vanlig” dressyr.

Efter en sådan här trevlig kväll blir det dock så väldigt tydligt att jag är ensam AR-utövare i mitt stall. Jag saknar verkligen att kunna diskutera AR med en riktig människa i den verkliga världen.  Här fyller bloggen en stor funktion. Jag får diskutera AR med mig själv och ibland kommer det ju kommentarer från er läsare, men som sagt, en riktig person skulle vara trevligt att prata med ibland. Jag får väl hoppas på att jag kan hitta en lösdrift med någon AR-intresserad människa när jag kommer tillbaka från Gotland. Och på Gotland svämmar det ju över av härliga människor med AR-intresse. Det blir ett halvår fyllt av AR från morgon till kväll!