Att sova på saken är precis vad man ska göra ibland och jag har verkligen sovit på saken angående mina höftrörelser. Som jag skrev igår har jag större rörelser i höft och rygg på höger sida än i vänster sida, och jag funderade på varför ridningen går bättre i vänstervarvet än i högervarvet. Tänkte att stora rörelser borde ju vara bra för då borde jag kunna följa med ordentligt på innersidan. Jag avslutade inlägget igår med att jag börjat stretcha och hoppas att jag ska kunna släppa på utsidan i högervarvet.

Det där att släppa på utsidan har legat och malt i huvudet under natten och i morse när jag promenerade till tunnelbanan fick jag en uppenbarelse. Jag rider bättre i vänster varv för att jag kan släppa ut min högersida och låta den följa med upp när ryggen går upp. Jag lyckas alltså ger mer plats för att yttersidan ska kunna länga sig och böjas när jag rider i vänstervarvet. Det är där jag behöver de stora rörelserna! Eftersom jag har mindre rörelser i vänstersidan kan jag inte släppa ut mitt vänsterben och ge lika mycket plats för utsidan när jag rider i högervarvet. Det är alltså min utsida som hindrar böjningen i högervarvet! Jag sitter och håller emot lite och säger därmed till Bröta att inte böja sig så mycket.

Jag har varit och funderat i dessa banor tidigare men just i morse tog hela mitt väsen in detta, både min kropp och min hjärna. När jag hade en väldigt bra ridperiod i januari så hade jag torridit mycket och tränat i mitt huvud att rida i högervarv och det innebar även att släppa på yttersidan. Det är ju så min känsla är i det bra vänstervarvet och jag kopierade den till högervarvet, och släppte därmed ut ytterskänkeln. Det är ju precis så jag ska rida! Det var ju så jag red i min riktig bra period och jag var mycket medveten om att jag behövde flytta ut min ytterskänkel, men jag var inte medveten om varför och jag analyserade inte det noggrannare då. Som sagt, Heureka!!

#ridkonst