Idag var det longering på schemat. Longering är lite mer krävande än ground work då man är lite längre bort, så hästen måste verkligen vara med på noterna.

Om ground work-arbetet inte fungerar kommer inte longeringen heller att fungera, så jag började kolla av arbetet i ground work. Därefter plockade jag fram longerspöet och började longeringsarbetet. I stillastående bad jag om böjning och sökning fram och ned genom att peta på ryggen där sittbenet finns när man sitter på hästen. Därefter bad jag om  skritt genom en liten knix i mina ben. Precis som i ground work går jag med mina ben i samma takt som Brötas bakben. Efter förra longerpasset där jag tränade halter för att lugna ner takten verkade en hel del ha fastnat för Bröta gick lugnt och fint. Jag prövade att flytta bogarna ut och in genom att peka på innerbogen och ta longerspöflärpen på ytterbogen (samma ställe där tygeln sedan ligger). Att flytta ut bogarna var lätt men att flytta bogarna in var lite svårare. Samma mönster syntes i arbetet med öppnan och slutan, där slutan är lätt men öppnan betydligt svårare. Att flytta bogarna in måste vi träna mer på, så att öppnan får samma kvalitet som slutan.

#ridkonst

Ja nu menar jag inte att du ska gå och fiska, utan jag tänker på metakognition. Metakognition är när man tänker på hur man tänker och löser problem, dvs man blir medveten om hur ens tankesätt fungerar och hur man lär sig på bästa sätt.

Jag är naturvetare och jag jobbar som forskare, dvs mitt yrke är att lösa problem och ta reda på olika saker. Detta har jag  stor nytta av i min hästträning, som i grund och botten faktiskt också är problemlösning. För att göra problemlösningen så smidig som möjligt är det därför viktigt att tänka metakognitivt, och på jobbet där vi ofta pratar engelska säger vi "go meta". Det är först när vi börjar reflektera över vad vi gör och vad vi vill ha som vi kan börja se om vi utnyttjar vår tid och kunskap effektivt, eller om vi går runt i cirklar och inte kommer någon vart.

För att utvecklas är det alltså viktigt att vi börjar tänka och reflektera över vad vi gör, och det gäller både när det går dåligt, så att du kan förbättra det, och när det går bra så att du kan återskapa det bra igen. Tänk igenom varför det gick så bra/dåligt. Hur var din andning, din avslappning, hur var böjningen, satt du på ett speciellt sätt...? Det finns många frågar att fundera över, men det kommer definitivt att förbättra din träning om tänker metakognitivt ibland.

Nationalencyklopedin: me´takognition, medvetenhet om eller förståelse av den kunskap man har, en förståelse som kan komma till uttryck antingen genom effektiv användning av kunskapen eller genom förmåga att verbalt beskriva den. Det handlar således om att vara medveten om sitt eget tänkande, hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i sitt minne.

#ridkonst

Nä idag fungerade ingenting! Den här dagen glömmer jag helst med en gång.

Allt började helt fel med att jag kom till stallet betydligt senare än planerat och då var det så mycket folk i ridhuset att jag inte kunde göra mitt planerade ground work- och longeringsarbete. Det fick bli ridning istället. Det började ok men sen gick det bara utför och istället för att bara avbryta försökte jag bara få till några ok steg innan jag avslutade. Det här passet hade både Bröta och jag hellre varit utan. Bara att ta nya tag...

Idag fokuserade jag lite på skrittpiruetter i ground work och på longering.

En piruett är bara en välidgt liten sluta och vad som är viktigt att tänka på är att få med framdelen. Man vill att framdelen leder rörelsen och att det yttre bakbenet trampar fram och förbi det inre bakbenet mot tyngdpunkten. I början gör man förstås inte piruetten så centrerad utan man gör den på en lite större volt. Hellre god kvalitet på en större volt än dålig kvalitet på en liten volt. Har man bara god kvalitet kan man med tid och styrka minska voltstorleken. Just det där med att få med framdelen så att den leder rörelsen kan ibland vara lite svårt, och det är lätt att ytterbogen far ut och att bakdelen börja leda. Så länge inte framdelen trampar fram och runt blir det inte någon vettig piruett, och om man inte kan få med framdelen är det bättre att träna på att flytta framdelen innan man ger sig på piruetterna igen.

I vänster varv går piruetterna med Bröta riktigt bra och de är fint centrerade men i högervarvet får jag göra dem lite större för att få god kvalitet. I högervarvet är det lättare att jag tappar framdelen som mer faller ut än trampar runt och då blir bakdelen ledande och det blir bara pannkaka. Istället för att fortsätta försöka reda ut pannkakan i rörelse gör jag bara halt och börjar om från början och ber framdelen komma fram och runt samtidigt som jag ber bakdelen komma med.

I longeringen tränade jag på att göra halt i korrekt böjning. Jag ber om en halt genom att niga lite, dvs samla mig själv, och ptrooar samtidigt. Ljudkommandot finns med nu i början innan hon riktigt har lärt sig att min nigning betyder stopp. När Bröta står stilla ber jag om fram och ned genom att peta med spöet där det inre sittebenet normalt finns. Genom att direkt be om fram och ned fick jag henne till slut att göra halt och söka fram och ned av sig själv. Jag behöver halterna för att Bröta fortfarande är lite hastig i sin skritt i longeringen, och när jag bara bad om långsammare blev Bröta till slut lite stressad för hon förstod inte riktigt. Då vara det bättre att gå över till start och stopp, och detta jobb innebar även att hastigheten lugnade ner sig. Till longeringen använde jag kapson och ground work spö, en körpisk med avklippt tofs, men det var lite för kort för longering så nu har jag varit iväg och inhandlat en lång körpisk med en kort snärt som går att lägga på hästens utsida. Allt går att träna oavsett utrustning men man kommer ju inte ifrån att bra utrustning underlättar för träningen.

#ridkonst

Idag hade jag ett bättre fokus i träningen än senast och föväntade mig inte att saker skulle fungera - vips så går det så mycket bättre!

I det stillastående arbetet från marken har våra halvhalter förbättrats så otroligt mycket. Nu följer Bröta mig fint både framåt och bakåt, och när det inte fungerar så beror det i regel på att jag har fått ytterbogen att sticka iväg långt ut. Även uppsuttet fungerar det stillastånde arbetet fint och vi jobbar med öppnan och sökning fram och ned, samt slutan i lite samling. I ground work i skritt tycker jag att arbetet fungerar fint och nu börjar de små samlingarna sitta bättre. Tidigare var det lätt ett bakben som stack iväg utåt istället för att trampa in under tyngdpunkten och då fick jag var mer på hugget och be bakbenen komma in.

Ridningen är väl där vi har mest problem, och det beror ju alldeles säkert på mig själv. Idag fokuserade jag på att följa med i bröstkorgsrotationen, och för att kunna göra det ordentligt måste jag sitta på insidan av låren. Jag har väldigt lätt att rotera ut låren en aning så att jag sitter lite mer på baksidan av låren, men då är det bara att ta tag i benen och fysiskt flytta tillbaka dem. Man kan nämligen inte var lika följsam om låren är roterade utåt för det är först då benen är "raka", som när man står då lårens insidor pekar inåt, som lårbenen hänger fritt i höftleden och verkligen kan följa. När jag väl får till mina ben och följsamheten i bröstkorgsrotationen går det i regel ganska bra och ridningen känns lätt. Jag tror att jag måste fokusera på mig själv lite igen och bara jobba på följsamhet och att sitta korrekt.

#ridkonst

Idag gick träningen inte så bra och en bit in i passet tog jag en paus och funderade vad som var fel. Jag kom väl inte riktigt fram till ett svar under passet men jag funderade även efteråt och har nu kommit fram till två orsaker.

1) Jag hade inte bestämt vad jag skulle träna på innan passet utan hade väl bara någon tanke om att göra som igår.

2) Jag började anta att det som fungerat tidigare även skulle fungera idag och det fick mig att missa i analysen under träningen.

Att veta vad man ska träna på, dvs punkt 1), gör det alltid lättare att fokusera på sin uppgift men jag tror att punkt 2) var den stora saken idag. Speciellt med sin egen häst är det lätt att inte se hästen som den är här och nu, utan man tycker att "det här ska hästen kunna" och så tar man inte riktigt in det som faktiskt händer. Jag missade min träningsregel att sitta och göra ingenting och analysera vad som händer. Jag gjorde ingen vettig analys utan tränade bara på utan att tänka efter om något fungerade och jag bara tyckte att det borde fungera för att det gjorde det igår.  Till kommande pass måste jag försöka komma ihåg att inte anta något utan att faktiskt hela tiden analysera vad som fungerar och inte fungerar. Det som inte fungerar måste åtgärdas innan jag går vidare med nya uppgifter. Vi är ju inga robotar, varken Bröta eller jag, och det innebär ju att vi inte är på topp varje dag och vår förmåga går upp och ned. Därför kan jag inte heller anta att det som fungerade igår ska fungera idag utan jag måste varje träningspass ta reda på vad vi har förmåga att utföra just där och då.

#ridkonst

Idag tränade jag lite groundwork och red, och dagens ridning gick betydligt bättre och den krånglande ytterbogen i vänster varv flyttade sig fint idag. Faktum är att nu var det högervarvet som var det sämre varvet. Att det svåra och lätta varvet byter så här lätt fram och tillbaka ser jag dock som ett gott tecken. Då kan Bröta helt enkelt inte vara alltför oliksidig.

Eftersom vi under gårdagens pass hade lite svårt att flytta in bogen i vänstervarvet fokuserade jag lite extra på att flytta bogarna i ground work-arbetet, och först när det fungerade där så satt jag upp. Jag började med lite stillastående arbete, flytta bogar samt stillastående öppna och sluta. Därefter började jag skritta och var noga med att flytta bogarna ut och in i skritten och att inte låta halsen förböjas. Jag var noggrann med att få med bakbenen och att sitta avslappnat och svinga med i bröstkorgsrotationen. Det gick riktigt fint och vips började det kännas som att jag närmade mig kentaur-känslan som jag haft på Gotland, den känsla då man är ett med hästen och sitter i hästen, inte bara på hästen. Det är då man verkligen rider hästen för sitsen. Än har vi lite kvar till den riktiga kentaur-känslan men det var ett gott steg på vägen så nu är det bara att fokusera på arbetet och spänna av rätt muskler så ska det nog gå vägen det här...

#ridkonst

Sådär, då har jag skapat en gästbok. Välkomna att skriva i den, eller skicka frågor och kommentarer. /Maria